Idag den 18:e är det en månad sedan Monika, min kusin, begravdes. Idag skulle hon fyllt 46 år....anledningen till att jag vill berätta här på bloggen är att det har kommit gåvor till mina projekt från Monikas minne,(som hon själv önskat). Jag kan inte tacka henne men jag sänder henne en vacker tanke idag och många fler dagar. För att hon mitt i sin egen sorg orkade tänka på dem som jag hjälper här i Bangkoks slum. Bidraget ska jag använda till att göra en utflykt för barnen på Baan Chivit Mai, det är något som de har önskat.
Monika var en otroligt levnadsglad, positiv och strong tjej .....och det är så jag alltid ska minnas henne.
Fotot har jag lånat från fb
Så fint - det skulle hon nog ha gillat........
SvaraRaderaMitt i livet, så oerhört sorgligt! Säger, som den fantastiska kvinnan i Puket: Man kan vara lycklig även om man bär en stor sorg. För din kusin var det säkert lycka att få ge BCM- barnen en utflykt!
SvaraRaderaJag hoppas att barnen blir lyckliga för utflykten. Det har varit en jobbig dag idag men jag vet att Monika hade varit glad över vad du har betämt att pengarna ska gå till. Vi pratade enhel del om dina projekt och vårat besök i slummen.
SvaraRaderaJag berättade ett par ggr för henne hur imponerad jag var över att alla i slummen var så oerhört glada och tacksamma över livet, precis som Monika var.
Kramar lillasyster Malin
Det var sorgligt med hennes bortgång, alldeles för tidigt. Men fint att hon tänkte på andra när hon kämpade in i det sista/Susanna
SvaraRadera