torsdag 30 januari 2014

Stolt Smålänning

Nu börjar jag förstå vad jag har ställt till med....

Att JAG blivit bli Årets Smålänning  det känns så otroligt STORT!! Och att JAG nu ska axla denna fina titel...det har faktiskt aldrig funnits i mina tankar....inte ens efter att jag blivit nominerad.  Jag vet ju att jag har en härlig skara vänner som beundrar det jag gör och som alltid ställer upp så fort jag ber om hjälp med något....men att jag har såå många vänner runt om i välden som beundrar det jag gör för dessa mammor, det visste jag inte....men det värmer mitt hjärta något oerhört.

Juryns motivering
"Det är lång väg från lilla Landsbro i Småland till slummen i Klong Toey i Bangkok i Thailand.

När Annika Jonasson kom till Thailand för tolv år sedan väntade ett bekvämt lyxliv.Men efter att ha mött de mest utsatta, de ensamma mammorna i slummen, valde hon bort det ljuva livet.Istället lägger Annika Jonasson all tid och kraft på att starta olika projekt, allt för att ge de fattiga kvinnorna ett värdigt liv, självförtroende och framtidshopp.Årets smålänning 2013, Annika Jonasson, är en fantastisk ambassadör för Jönköpings län som med ett stort hjärta kämpar för de svagaste och mest utsatta i Bangkoks slum."  

Min rättelse....jag gillar inte att det står att jag valt bort lyxlivet....tror inte det går att välja bort det.  I alla fall inte om man som jag, räknar möjligheten till att njuta av en massage eller att äta en bit mat "ute" och kunna göra det varenda dag om man önskar. 
Att inte ens behöva beställa tid när man ska till frissan eller sjukhuset....det är LYXIGT. 

Vad är lyx egentligen?? För mig är det att få vara frisk...kunna göra det jag vill...bo där jag vill...säga vad jag vill....och tycka, tro och älska vad jag vill!!











Inte lätt att förklara för tjejerna i slummen vad en utmärkelse som Årets Smålänning innebär...så det fick bli med Marcus hjälp...han brukar få ryka in när min thai inte räcker till.

Halleluja....så glad Moew blev, hon dansade, jublade och kramades, trodde hon fått riktig fnatt. När hon sedan fått ihop ett stort gang av tjejer så utspelades samma glädjeyra igen...då hade hon även kommit på en fantastisk fortsättning....Att hon, Moew, och jag tillsammans ska åka till Sverige och Småland och ta emot utmärkelsen....haha hon är smart hon.












Sen firade vi förstås....med en härlig gräddtårta från "Mullvardens Café"....F.A.B Här sitter Som, Ee och Ning med sina härliga grabbar.

Ning, vår "nyaste" mamma åt nog halva tårtan själv!! Vilken glädje att ha henne hos oss...det är så kul att se henne och att få henne att berätta. Igår när hon jobbade på, som hon alltid gör när hon är hos oss så frågade jag om hon jobbat tidigare... detta är mitt första jobb sa hon och sken som en sol. 
Så förstår ni den lycka ...att ha ett jobb även om det för närvarande bara är 2 tim om dagen, att ha arbetskamrater, få betalt och att t om få äta tårta på arbetstid!!



Till Ploys arbetsuppgifter numera ingår det att köra Ning och Rom hem till det deras lilla bo....första dagarna var jag livrädd att Ning skulle tappa sin baby....så i väntan på att en Baby-Björn sele ska dyka upp så fick det bli en hemgjord "magsäck" a'la Hang On. 
Idag kommer antagligen en barnvagn inrullades....så sen hoppas jag att Ning börjar promenera...det skulle kännas mycket säkrare.

tisdag 28 januari 2014

Årets Smålänning 2013


Gästbloggare Asklöf - Hallå, hallå - det var mitt bidrag till Annikas utnämning av Årets smålänning - pinsamt men sant och i direktsändning dessutom.....



Nåväl, jag hade världens sjå att få henne att befinna sig på en bra plats med bra mottagning eftersom Hasse P skulle ringa från Jönköping.

- Annika, kan du ta hand om Lukas på tisdag e.m, jag har ett superviktigt möte vid 5-tiden....

- Det skall nog gå bra!!

Några dagar senare - 

- Glöm nu inte tisdag e.m....

- Vadå, har jag lovat nått.....



Allt gick bra och jag klev in genom dörren 16.50 tisdag e.m med en flaska skumpa och en blomsterkvast djupt nedstoppad i en svensk slitstark plastpåse där det stod - ''Hästbiten''



Resten är historia - mission completed!!

GRATTIS ANNIKA - du behövs här, smålänning eller ej!!




Länk till programmet


måndag 27 januari 2014

Lönsamt tiggeri


För länge sedan....brukade jag anordna stora loppisar nere i slummen. Jag samlade in massor av kläder och prylar som vänner hade vuxit ur eller tröttnat på. Sen drog jag ihop några som vill hjälpa till och sen slog vi upp dörrarna i den skola som jag tidigare var volontär i....på några timmar brukade lokalen tömmas på grejer och en ganska stor summa pengar kunde lämnas över till skolan som fick lova att använda det till annat än löner och driftskostnader av lokalen....så det har blivit en och annan utflykt för barnen för dessa pengar.


Bild från vårt gästrum...när en av de tidigare insamligarna pågick

Nu när Ning behöver hjälp med kläder och vagn till sin baby och jag tycker alltid att man ska ta reda på vad som finns innan man köper nytt. Så jag skrev några rader och frågade "sweorna" och precis som jag gissade så var det många som hade kläder och andra grejer för en baby....så nu har vi fått in så mycket kläder och annat så det räcker till många småbarn. Tack till alla givmilda och alla ni som erbjudit er att kläder och vagn....denna gången har barnvagnsfrågan lösts ändå...men det känns bra att veta att vi kan be om hjälp en annan gång.

Nu har jag äntligen printat in namnet på Nings baby...han heter Rom men kallas för Rak..."älskling". Det var så mysigt att se Ning idag....när hon hämtat Rak på dagis så satt hon med honom på soffan och började småprata med honom vilket vi inte sett henne göra tidigare....han gurglade och visade att han gillade det.  Det känns en lite smula hoppfullt...

lördag 25 januari 2014

Flitens lampa lyser och det är kallt....


Nu är det mycket på gång igen med bl a många besökare, vilket är jättekul men också tidskrävande. Jag klagar absolut inte för jag gillar att så många faktiskt tar sig tid att komma ner och se hur vi arbetar, ibland också besöka någon av kvinnorna som gör galgar. 

Det är ju tack vare ALLA dem som varit här och med egna ögon sett att vi använder galgpengarna till att hjälpa på rätt sätt, som också ser till att Hang on Hangers sprids vidare.




Många är de besökare som kånkat hem väskor fulla med galgar....en del har sålt själva och andra har varit kurirer och lämnat vidare till våra trogna försäljare. 

Thina som jag skrev om här tog med sig 100 set hem....varken jag eller hon själv trodde att hon skulle kunna sälja såå många på bara nåra veckor, men det fixade hon, vartenda set. Igår kom ner med en bunt stor pengar som nu ska växlas in till thaibaht.


Flera av mina besökare under julhelgen blev förtjusta i mina färglada armband...som en vän här i Bangkok och jag har klurat ut. Delar av tekniken är ganska lik sättet galgarna görs på....men så mycket "pilligare". Ploy har tjata om att få göra något med pärlor,(för hon saknar sitt gamla jobb i mellanåt, där hon bara trädde pärlor). Nu ska vi göra en liten collection och se hur det blir....vännerna har redan beställt så nu gäller det att hinna lära upp några duktiga tjejer och sen utveckla ideen ännu mer.

Vi är så oerhört glada att Ning verkar ta sitt jobb på allvar....hon kommer så gott som varje dag och är oftast punktlig. Hon är nyfiken på att prova ny uppgifter och det mesta vi ber henne göra, gör hon. Nu har varit hos oss 9 dagar!!! den 10 dagen var ju barnläkaren på hembesök, så då är det klart att hon inte kunde jobba.


De sista veckorna har det varit riktigt svalt i Bangkok....kallaste på 30 år! Alla klär på sig extra....jag har plockat fram duntäcket igen och går för det mesta i långärmat och jeans. Lillkillen har alldeles för lite kläder...när det var som svalast var han klädd i bara ett litet tunt linne och blöja. 

Ning berättade att hon köpt en tröja för 10 baht/2 kr men den var i tvätten. Nu har Ploy lovat att ta med urvuxna baby kläder och jag har skickat ut mail och tiggt om mera kläder och utrustning hos de svenska mammorna i Bangkok. Det har redan kommit in en hel del kläder så nu ska han inte behöva frysa.




Det är inte bara jag som fryser.....de flesta hundar har också byltat på sig lite extra i dessa vintertider....


tisdag 21 januari 2014

Chatrium Hotel hänger på


Trots många helgdagar och problem med demonstrationer lite varstans så har vi på ganska kort tid lyckats sälja in Hang On Hangers på Chatrium Hotel Riverside. Det ligger nere vid Chao Praya River, mellan Saphan Taksin piren och Asiatique. Jag ska inte ta åt mig hela äran för vi har fått en otrolig hjälp av en väninna, danska Louise som bor alldeles intill. 

Till att starta med så kommer de att sälja galgarna till självkostnadspris i hotellets lilla coffeeshop....men i framtiden kommer det kanske också att bli tillfälle att både Hänga På i rummen och, vilket jag hoppas mycket på även kunna köpa dom på samma sätt som man handlar från mini-baren.


Jag och Louise träffades och plastade in alla set, hemma hos henne. Så passade vi på att ta en lunch på hotellets uteservering. Under tiden hade Moew och Ploy fått i uppgift att ta sig från piren i Klong Toey S7 och upp till Chatrium el Sampan Taksin...(jag är tämligen säker på att det går båtar denna sträcka). Det skulle vara kanonbra för det skulle innebära att vi kan ta båten från slummen och upp till China Town och slippa trafiken. Jag vet inte hur noga de kollade men någon båt kom de inte med utan med buss...eskorterade av Moews man. 

Tror han också var sugen på ett besök på ett 5 stjärns hotell ;) Ni ska veta att det är ett stort äventyr för dem som bor i slummen...och då hör ändå Moews familj till den grupp som troligen har sett mest "fina" ställen utanför "jet sip rai". Det var ju inte bara för att låta Moew och Ploy se det tjusiga hotellet som jag bjudit med dom....utan för att det blir så mycket bättre när Moew förklara hela proceduren med tillverkning och vad våra projekt går ut på. 

Den thailändske managern fick bästa informationen och det är så viktigt att Thai personalen är positiv. Moew fick också en kort info om att det behövs en massa personal till hotellet....så hon kan kanse bli en länk mellan arbetssökande från slummen och Chatrium. Som ni ser på bilderna så blev det ju ett besök på 36 våningen därifrån kan man nästan se ända till Klong Toey, 70 rai. Snacka om skilda världar...

lördag 18 januari 2014

Besök hos Ning och babyn


Dagens inlägg är redan gammalt...jag skrev det i torsdags,  men av div anledningar blev det inte klart förrän nu...

Denna vecka när anti government demonstranter har blockerat i stort sett varenda vägkorsning och de flesta skolor varit stängda. Så har jag försökt komma ifatt med pappersarbete och mail samtidigt som kunnat påminna sonen om att bara för att skolan är stängd så är det inte förbjudet att titta i en bok!




Idag gick Hugo till skolan igen....mamma var nog gladast. Nu är det bara att hålla tummarna att det håller i sig fram till februarilovet.

Barnen i Thai skolorna var lediga av annan anledning....det är "Uppskatta din Lärares Dag" idag ch då är lärarna hemma och njuter. Så av den anledningen har vi haft "barnabetare" hos oss idag....Pinky och Princess, Moews båda tjejer har hängt med oss idag och fått jobba lite också. Jag envisa med att prata engelska och ger mig inte förrän de svarar på engelska....båda två förstår massor men är så ovana att prata att de får tunghäfta när de ska svara.

Idag pysslade vi med pärlor och siden som ska bli fina armband....spännande och kul att få göra något annat även om det finns en hel del likheter i hur de virar tyg på galgarna.




Vår nya medarbetare Ning dök inte upp idag....så då gjorde vi ett hembesök för att  höra anledningen. Jag hade tidigare inte varit hemma hos Ning och hennes sambo och lille son....har bara hört och sett bilder  som visat att de bor väldigt spatanskt. Deras lilla skjul inte var mer än 5 m2!!

Vi knackade på och blev hälsade att komma in....de har redan besök av en läkare och sjuksköterska som kommit för att kolla babyn och för att visa Ning och fadern hur man tar hand om sitt barn.

De kallar mig för grandmother....inte utan att jag blir lite rörd. Han är så fin den lille killen och och Ning blir intresserad när hon ser att jag kan få honom att "prata"och gurgla.

- Han försår redan svenska, säger jag ....då skrattar Ning.



Det känns bra att veta att vi är många som håller koll på denna lilla familj....pappan är bra och han gör sitt bästa för att vara en bra pappa till både sin son och sin sambo. Vi får se hur mycket vi kan hjälpa....just nu är det Ning vi försöker stärka på olika sätt. 

Att pojken får bra omvårdnad, ser nog dagis och sjukvård till...men självklart kommer vi att slå larm om vi märker att pojken skulle må dåligt på något vis.




Denna text var skriven direkt på väggen innanför dörren.

Det var ett väldigt omtumlande besök i det lilla skjulet utmed järnvägsspåret....men jag känner mig ändå glad över att vi i Hang On projektet fått chansen att kanske inte förändra allt men i alla fall hjälpa så gott vi kan för att de ska ha chans att växa i sin roll som föräldrar åt den goaste lille kille.

onsdag 15 januari 2014

Åren går...


Det är inte klokt vad tiden går.....idag är de faktiskt 12 år sedan vi flyttade hit. Just nu är jag inte på något vidare firar-humör, får spara det till ett tillfälle då inte stora delar av stan är ockuperat .

Vi bor så nära ASOK korsningen så även om vi inte kan se demonstranterna så hör vi dom...i eftermiddags gick jag bort för att se om tygaffären som ligger i korsningen var öppen....konstigt nog så var den det, de hade bara låst den rätta ingången så vi fick ta sidodörren. Stämning var hög ute bland demonstranterna redan vid fyratiden...live-bandet på scenen såg till att få upp stämningen ordentligt. 

Jag har tappat räkningen på ALLA de gånger Bangkok har sett ut på detta sätt sedan vi kom hit 2002...jag tror jag har sett fler campare på gatorna i Bangkok än ute på öar och nationalparker.

Vill ni följa det politiska läget lite närmare så läs Susannas och Kjällmans bloggar
D

Bilder från idag....camping på Sukhumvit utanför Terminal 21


Idag kom Ning tillbaka....hon verkar gilla att ha något att göra.  Medan alla de andra tjejerna virar på tyget på galgen så får Ning göra tvärtom nu ett tag....ta bort tyget från en del galgar som vi inte är helt nöjda med. 

Hon får lön per timme, hela 50 baht...för oss är det viktigaste att bygga upp ett förtroende så hon kommer tillbaka, det är sen vi kan börja stärka henne på olika sätt.

Jag gör en efterlysning här....finns det någon här i Bkk som har en enkel babysulky som kan användas till en 2 mån baby och som kan tänka sig att ge bort den? 


måndag 13 januari 2014

Pizzaparty och en ny galgtjej....


Nu har det blivit glest mellan inläggen igen....det är varken tid eller ämne som saknas. Utan mitt skamligt dåliga vetande och ointresse för att förstå hur en dator funkar. 

Som det är nu går inte att blogga ifrån den och jag reder inte ut de begrepp som kommer upp när jag försöker hitta felet.

Nu har jag lånat en annan dator får se om jag lyckas göra klart detta inlägg.

För två-tre månader sedan hjälpte vi denna unga mamma att med hjälp att betala sjukvårdskostnaderna i samband med förlossningen....sen har vi på olika sätt försökt få henne att börja jobba lite smått hos oss. läs . 

Fram tills i torsdag hade hon inte dykt upp men då kom hon förbi när hon hämtat upp sin son på dagiset som ligger granne med vår lokal.


Pojken är så fin och mamman gör nog vad hon förmår....men utan dagisplats skulle det aldrig fungera eftersom maman själv inte riktigt har förmåga att se hans behov. 

I torsdags kom hon iaf och sa att hon skulle börja jobba....vi hade ju hört det förut så vi trodde knappast att hon skulle dyka upp. 

Men hon kom före utsatt tid....och gjorde de arbetsuppgifter vi gav henne. Efter 2 timmars jobb fick hon lön och förhoppningsvis en liten gnutta av tro på sig själv. 


Belöningar måste man ha....vi ordnade med en efter-jul-fest i F.A.Bs regi. Khun Å bakade pizzor så det stod härliga till...och våra kvinnor och barn klämde i sig det mesta.

Varför får vi inte en sked istället för kniv att äta med? undrade barnen. Mycket fnitter och olika stilar då de delade sina bitar. 

Kan inte låta bli att tänka på hur tafatt jag själv var när jag skulle äta med pinnar de första gångerna  när vi bodde i Kina. Riktig gräddtårta med jordgubbar.....mumma tyckte alla. Sen blev musikleken och svensk fiskdamm....jättekul tyckte alla.


Det är så bra att ha Susanna och F.A.B alldeles inpå knuten....perfekt ställe att hålla party på!! 
Ploy tyckte det var mest spännande ute i köket och efter en stund hade hon tagit på sig att vara bagarens assistent. 

Under kvällen bestämde vi att Ploy ska få bli elev på F.A.B två dagar i veckan då Moew är iväg på sin engelska utbildning.....rätt ska vara rätt!

fredag 10 januari 2014

Jag en smålänning....



Vilken dag....Hasse på Radio Jönköping och gratulerade till att jag nominerats till - Årets  Smålänning 

Otroligt men sant....undrar om inte en annan Landsbro-bo har varit med och tipsat?

Som tur var hände allt det här då jag var fullt upptagen med att förbereda kvällens lilla "efter-jul-fest" för tjejerna och deras barn på F.A.B....jag hade inte en chans att hinna bli nervös innan direktsändingen. Så när alla samlades för att äta hemlagad pizza, äta tårta, leka och ha "lucky draw"....då pratade jag i etern.

Jag känner mig helt omtumlad och överraskad över att vara en av de nominerade....

Jag måste tacka Gudrun, som jag tror har nominerat mig och alla andra som ständigt hjälper och hejjar på mig i mina slum-projekt....hoppas ni förstår att "ensam är ingen stark", så utan er hade jag nog gett upp för länge sedan.
 
 

Bilden är från ett besök hemma hos Rat och hennes dotter för ganska länge sedan

Festen blev lyckad men det får ni läsa om en annan dag....
nu ska jag för säkert 40 gången se om detta går att publicera ....bekymmer med internet!

söndag 5 januari 2014

Barnbarn på besök....


Man längta och längtar ....å så kommer de äntligen....och vips så är de borta igen!! Tre av mina barnbarn i åldern 14-7 år,  har varit här med sina föräldrar under 2 veckor. 

Jag hade planerat skrivit och listor på en massa ställen som jag tänkt att vi skulle hinna med att göra...men som vanligt gick dagarna alldeles för fort samt att vi var många viljor  som ville bestämma. 

Kommer man från ett trist vinterväder i Sverige så längtar man nog efter sol och bad mer än storstadens nöjen....

Så vi for iväg till Koh Samet några dagar sen tillbaka till Bangkok och firade jul och på Annandagen stack vi väg till koh Chang för mer strandliv innan det var dax att saga hejdå i Bangkok några timmar innan klockan slog tolv på nyårsnatten...


Det blir lite sentimentalt varje gång vi skickar upp rislyktor...en stund att samla sina tankar, tänka på de som lämnat denna jord....nosa lite på vad som komma ska. 

Mäktigt och vackert...


Visst är det otroligt hur "visa" får ihop så fina julkort på sina barn varje år....

August och Gustav tycker det är skittråkigt....


På Koh Chang hittade vi  många små mysiga matställen med fantastiskt god thaimat.....små risgranar förhöjde måltiden ytterligare.....trollkaren hjälper Hanna med sin önskan


Vi åkte på fiske och snorkeltur....en av de bästa jag varit på faktiskt. Lagom med folk på båten, blandade nationaliteter, god mat som lagades på båten, bra stopp och mycket fina fiskar.

Hugo nöjde sig förstås inte med snorkling och bad utan såg ju till att båten förvandlades till ett hopptorn....




Fiskelyckan var väl inte den bästa men Sven var lycklig då han drog upp resans största fisk. Denna och några fler grillades och åts med god aptit....

Summa sumarum....det har varit riktigt härliga veckor och jag hoppas och tror att vi alla var nöjda när veckorna var slut....sol och bad I all ära men killarna är nog lyckligast när de får dra på sig hockeyutrustningen och spela hockey hemma I Boro-hallen igen!!