tisdag 10 februari 2015

Lördags walk i Bangkok

Lördag i Bangkok....lätt blir det att man hamnar framför datorn eller tar en sväng in på något av shopping mall bara för att man ska göra något. Det är inte alltid det lockar att gå samma runda till Lumpini park, gå några varv och sen hem igen....Ibland vill jag hitta vägar jag aldrig tidigare gått, så i Stefan och jag snörade på oss riktiga skodon, nollade stegräknaren och knallade iväg....från Sukhumvit soi 8....ner på Soi 11 ända ner till Klong Sean Saep, tog till vänster följde kanalen tills vi hamnade på järnvägen nedanför expressway, vidare utmed Pethaburi rd, in genom Lai Nerts garage....till Tubtim Spirithouse...vidare ut på baksidan av hotellet...ner till Klong Sean  Seap igen och följde den tills vi hamnade vid piren vid Pratunam....där fortsatte vi utmed vägen vidare över korsningen ner i små smala gränder genom resturanger och marknader..sen "bakvägen" till Jim Thompson House på Rama I...sen följde vi vägen ända till Soi Nana...där vi tog en välförtjänt lunch....12 km hade vi då avverkat! 



Bra fortskaffninsmedel....klongbåtarna, används på samma sätt som buss. Största fördelarna är väl att det aldrig är traffic jam!



rakt in i någons hem....kändes det som vi gick ibland. Jag är glad att jag kan prata lite thai för vi var tvungna att fråga om vi verkligen var på rätt väg flera gånger.


upp på järnvägen....ett annat av de sk slumområden man ser  ofta från motorvägarna


Jag tror en skolklass har haft sin art-lesson här på gåbron....väldigt färglatt på sina ställen. Det fungerar bra att gå närmast vattnet för det mesta men det är också en del sträckor då man måste hitta egna lösningar på vägar, det var mer än en gång som man fick känslan...."får vi verkligen gå här?"


Vi höll oss nära klongen och hittade en liten stig som ledde oss in till ett stort garage....jag kände igen mig för jag har hälsat på hos tubtim flera gånger tidigare


Ska man ställa in sig hos en kvinnlig ande så gäller det att se till så smaker och färger blir rätt, undrar vilken önskan donatorn till dessa sötsaker hade....att "träffa drömprinsen på alla hjärtans dag"


många och trånga var de små gränder vi betade av....intressanta hantverkare finns där man minst anade det....ett otroligt jobb bakom de fina guldglänsande tavlor som hängde från golv till tak i denna lilla atelje. Vet knappast om jag skulle hitta tillbaka dit igen....

6 kommentarer:

  1. Vilken spännande promenad! Eller - promenad är nästan en underdrift va? I värmen i Bangkok liknar det nästan ett maratonlopp! Men oj vad mycket ni fick se!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tempraturen är fortfarande ganska behaglig....eller är vi så vana så vi tanker inte på den. Fast vi bott här så länge finns det mycket I kvarteren runt omkring som fortfarande är outforskade.

      Radera
  2. Oj, en riktig långpromenad i värmen. Det är ju den biten av Bangkok som turister aldrig ser. Jim Thomsens museumhus var det länge sedan jag besökte.Jjag uppskattar verkligen att du är igång och bloggar igen, det är litegrann som att få lite Bangkok rakt in i vardagsrummet. Här blir det inga långpromenader, i alla fall inte utan broddar. Tö på dagarna och frost på nätterna gör promenadvägarna livsfarliga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att veta att du är med mig.....jag bloggar för min egen skull tror att det ska pigga upp mig om jag någon gång får en svacka och börjar fundera på vad tusan jag har gjort alla år vi bott I Bangkok!

      Sverige är bäst på sommaren....enl mig!

      Radera
  3. Härlig promenad. Tack för att jag fick följa med!

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag ska se till så det blir fler gånger....

      Radera