....jag trodde jag hade bloggat om khun Ba och hennes studier till vårdbiträde....men när jag letade i bloggen så insåg jag att jag aldrig skrivit något. Allt överskott på Häng På galgar har jag använt till större och mindre projekt. Ni har läst om Ploys tänder, nybygget (som i och för sig inget är att skryta om just nu eftersom det står helt still), P-stavar som opererats in osv. Tidigt i höstas bad khun Pen(
Jip's mamma) mig om hjälp igen. Hennes dotter från ett tidigare förhållande nu kommit till Bangkok, utan både utbildning och pengar. Pen sa att dotter ville utbilda sig inom vårdsektorn och behövde låna pengar för att kunna starta utbildningen. En del av pengarna hade de lånat av släktingar....men det behövdes 30000 Bath ytterligare......så jag bestämde mig för att hjälpa Ba.
Hugo och jag spenderade halva dagen på Samitivej Hospital ett av de största och kanske bästa sjukhusen i Bangkok.....när vi satt och väntade på att få träffa läkaren så fick jag se ett bekant ansikte. Khun Basåg aldrig mig hon hade fullt upp med annat.....sprang från ena rummet till det andra, pratade med patienter, kopierade och grejade med journaler och verkade trivas som fisken i vattnet.
När vi var klara (inget allvarligt) så kunde jag inte annat än att gå fram och prata med henne.....oj vad snopen hon blev men hon sa några meningar och sen skiljdes vi. Men vi hann inte så långt
Khun Ba......kom rusande efter mig och Hugo när vi var på väg för att hämta medicin och betala. Hon tackade och tackade och visste inte till sig av glädje. Hon frågade när hon ska börja sin avbetalning......jag hade sagt att vi skulle vänta tills hon kommit igång med jobb. Jag trodde väl andrig hon skulle få jobb på ett så fint sjukhus.....har ingen aning om vad lönen är men den är nog inte mycket högre än på andra sjukhus.....5000-7000 baht per månad för ett vårdbiträde tror jag.
jag hade tänkt pengarna skulle vara ett bidrag, men nu funderar jag på om jag ändå ska låta henne betala tillbaka en del som jag sparar åt henne......och den dag hon vill vidareutbilda sig så har hon en liten buffet.
WOW!
SvaraRaderaPå hemmafront Göteborg känns det rätt att Ba får återbetala sitt lån med små steg. Inte minst därför att hon vill göra rätt för sig men också därför att varje återbetald baht rullar vidare i HÄNG PÅ-projekten.
Du är klok nog att avgöra till det bästa ang. avbetalning eller ej!!!!!
WOW igen!!!!
Mamma Pen har nu två döttrar med utbildning och bra jobb.
WOW igen!! För HÄNG-PÅ-Annika!!!
Hörru....jag är defenitvt inte ensam om att driva detta projet....WOW på dig själv DU!!!
RaderaNi är bara så fantastiskt duktiga!! Och det är så kul att följa :)
SvaraRaderaTack för dina fina ord....kul att du forsätter att följa projekten.
RaderaLåter mycket klokt det där med att betala tillbaka och sedan finns det en buffert.Fantastiskt att hon frågade om att betala tillbaka, det har jag aldrig upplevt.En gång sa en fadderfamilj, att nu behöver ni inte hjälpa mer, för sonen har fått ett bra jobb, det är bättre någon annan får de pengarna. Då blev vi jätteglada. Det man oftast får höra är att det behövs ännu mer pengar, fast sådant har man lärt sig att se igenom och tackla/Gudrun
SvaraRaderaJag lovade henne att hon skulle få lite tid att komma igång och tjäna pengar innan avbetalningsplanen skulle sättas igång. Jag håller med dig annars är det ofta så att en del tror att man har sjöar av pengar att ösa ur.
RaderaDet tycker jag låter som en väldigt bra idé Annika! Jag tror att hon själv skulle må bra av att faktiskt kunna betala tillbaka!
SvaraRaderaFörresten - kul att bloggen verkar fungera igen - ibland får man slå sina kloka huvuden ihop........
Kram från ett skönt om än något överbefolkat Kata! Och tack för senast!