Men varken Hugo eller de andra som bestämt sig för att bli skalliga, drog sig ur. Så vid lunchtid idag var det dax för en stor rakningsceremoni ute på skolgården....
Hugo var en av de första som blev skalliga denna dag.....sen ramlade den ena kalufsen efter den andra ner på den lilla scen där ceremonin ägde rum.....
nu är det gjort....men det växer snart ut igen!!
Självklart är det omöjligt för dessa grabbar att sätta sig in i hur det verkligen är att drabbas av cancer...men jag tror de lärt sig väldigt mycket om cancer som drabbar barn....och framför allt att det är viktigt att alla kan vara med och "drar vårt strå till stacken" när det gäller att komma vidare i gåtan om cancer.
den enda kvinnlig läraren väntar på sin tur....
St Baldrick's ide'n, att friska kan raka av sig håret för att stödja forskningen om barncancer, kommer från en pappa vars 5 åring drabbats av cancer(tror jag)....när pojkes hår trillade av så rakade pappan och storebrodern också sina huvuden för att sympati stödja.
Jag vet inte hur många gånger jag idag har tänkt.....jag är så glad och tacksamt att mina barn och barnbarn är friska.....
