Hälsosam mat

Något som jag uppskattar mycket är när man kan förena nytta med nöje....som idag när jag gjorde ett återbesök på Samitivej Hospital....egentligen bara för att få klartecken att det är ok att gå på foten trots att det fortfande gör ont. Helt ok enligt läkaren som klämde på foten och gav svar på min frågor. Så nu är det slut med ursäkter...bara att linka på!

Inte bara för att hållit mig i still ett tag pga foten, utan också att sommarveckorna i Sverige alltid bjuder på 4-5 kg en extragördel runt midjan. Nu ska de bort och det fort som tusan.

Så vad passar bättre än en grönsakswok till lunch? På sjukhuset har man fräschat upp sin food court ordentligt och gillar den stenhårt. "behealthy" hörnan är min favorit, där plockar man själv vad man vill ha i sin wok eller soppa .....så kan man lägga till lax, räkor, kött.

Självklart finns det massor av annan mat att välja....eller vad sägs om "beinternational", beitalian, bethai.....

och idag kunde man även äta från "beindian" köket.

Jag gillar foodcourts så jag kommer ofta hit, även om jag inte behöver besöka läkare.....enkelt, gott och billigt, Samitivejs är min nr 1

  

vilken morot!!!

Just i skrivandets stund.....sitter det 2 mycket förväntansfulla och nervösa flickor på ett stort flygplan mot Korea.  En dröm ska bli verklighet, Princess och Pinky 13 resp 8 år är på väg mot sitt livs äventyr....1 vecka i Seoul tillsammans med sin moster och kusin som bor där.

P&P får göra denna resa för Moew och hennes systerdotter vill "ge tjejerna en morot"

De vill visa att det lönar sig att studera hårt, och även om man inte själv har de  ekonomiska förutsättningarna så kan man gå långt.

Moews systerdotter Beow är ett bra ett exempel....hon fick nämligen ett stipendie för att studera i Seoul..... Nu har Beow bosatt sig där och har ett bra jobb.

Moew har alltid varit helt bestämnd på att hennes döttrar ska inte ha det slitsamma liv som hon har....de ska studera....och det gör de. Båda är topp-1-elever i sina klasser och har samma strävan som sin mor...och far.
Nu har Moew tagit ett lån på BCM som hon ska betala tillbaka under de 2 kommande åren....det kommer hon att fixa. Tur hon får en liten extrainkomst från galgprojektet varje månad.

Flit lönar sig... 

Tvärtomretorikens mästare

.....är titeln på en bok som jag fick innan jag åkte tillbaka hit till Bangkok. Bokens författare Irene Wallin och jag är vänner sen många år. Vi jobbade ihop under min tid som fältassistent i Vetlanda och har sedan fortsatt att hålla kontakten. Irene är nu pensionär, en ovanlig sådan....tycker jag. Hon är inte den som håller käft när hon tycker något är fel i samhället....drar sig inte för att kritisera varken lokala politiker eller nuvarande regering.  I denna bok skriver hon sin syn på regeringens övergrepp mot sjuka och utförsäkrade. Jag har läst delar av boken...hoppat lite fram och tillbaka...för mycket politikprat för min del men jag kan inte låta bli att imponeras av hennes kamp att vilja hjälpa de som drabbats så fel i nya sjukförsäkringen

Idag sändes en intervju med Irene på Jönköpings radion(jag lyckades inte med att lägga den här)

Boken har hon själv tryckt upp och finns inte i så många ex men jag tror det är lika bra att hon beställer fler....tror att det är många som läsa i alla fall om man ska tolka de som ringde in efter programmet.

Priset på boken är rättvist....politiker med höga arvoden 200 kr...."vanlig" löntagare 150 kr, sjukskrivna och utförsäkrade kan får den gratis!!

Det 5....

....är namnet på en resturang hemma "på min gata i Bangkok" Sukhuvit, soi 8. Ett ställe som både har jättebra thaimat....(något annat har jag inte ätit)och en mysig trädgård att sitta i. Vi går ofta dit, men nu blir ännu tätare med besöken eftersom jag fortfarande är lite "stapplig" i foten. Igår kväll tog jag med Cilla och Susanna dit....trädgården var fylld med ballonger och man förstod att det var nått på gång. (bilderna är lånade)

Senare fick vi veta att "The Boss" fyllde år och denna fredagen var gratisbuffen lite finare än den är alla andra fredagar. Det 5 serverar nämligen gratis mat, 4-5 rätter, varje fredag från kl 19.30....bara att komma!

Vi var utsvultna redan vid 5 tiden så det blev mat från vanliga menyn.....Chicken cashewnuts, Papayasallad, Råa räkor (Susannas stående rätt) och lite annat gott. Husets vin .....nja, det var inget vidare men det gick ner det också. Innan vi lämnade Det 5 så var de flesta borden i trädgården upptagna mest av meddelålders män i kostym

Sommaren som gick....

 Försöker  få lite ordning på sommarens foton.....En lördag var syrran, jag och en väninna var ute och körde på småvägar i jakt på lite trevliga stunder. Det blev några loppisar, fikapauser, lite körsbärspallning och så stannade till vid Smålandsdelikatesser...på vägen mellan Eksjö och Hult. Där hade de provsmakning av diverse smålänska godsaker. Vad sägs om varmrökt forell, smålänska isterband, pärlpotatis, ostkaka, sylter och goda ostar??

....Å så smålänsk te!!!    

Kaj Barkö....tidigare var han "Handlarn" på vår Konsumbutik...men nu har han sadlat om till Te-importör.

Ett stort utbud av förstklassiga teer som plockas både här i norra Thailand och på Sri Lanka säljer han under namnet Barkö-Te 

Här provsmakas det.....smart försäljningsknep! Jag tror inte någon gick därfrån utan att ha inhandlat en kasse full av delikatesser

           Torplyckan....ja, mer passande namn kan man väl knappast hitta! Här såldes allt
            blomster till diverse småplock....det mesta närtillverkat.

Så klart tog vi en kaffepaus i trädgården, utsikten över den lilla dammen var ljuvlig....och hembakat smakar ju alltid bäst!

Hemkokt jordgubbssaft....en stor flaska blev det. Jag har insett att jag inte behöver mer prylar...så istället köper jag sånt som går att äta....då tar det ju bara plats ett litet tag

 Palla körsbär....ett måste när man är ute och kör på småvägar och syrrans takter från ungdomen sitt i som synes....

Saknad....eller?

Nu kunde jag inte hålla mig längre utan lovade att komma och säga hej nere hos tjejerna i slummen. Moew har ringt så gott som varje dag sedan jag landade och undrat när jag skulle komma. Så idag när IM erbjöd skjuts och assistans så kändes det som det var dax...

På BCM blev vi glatt mottagna och Nän sa att de saknat mig såå mycket....men Moew flikade snabbt in att det var mer galgarna de saknat!!! Där fick jag...
Lillstumpan var i fall glad men det var väl för att hon fyllde 7 mån idag....

Sedan jag kom hit har jag bara fått mer och mer krämpor.....ont i stort sett överallt utom i foten. Så idag rök gipset av....så skönt att få slänga kryckorna och börja traska för egen maskin :) 

Vart tog lyxgalgen vägen?

Hela sommaren har jag fått frågan - När kommer lyxgalgen tillbaka? Jag har trott att den hade fallit i glömska eftersom vi inte sålt den det senaste året. Men det stämmer tydligen inte. Häng På:s lyxvariant....glömmer man visst inte, ljuvlig som den var den med fina tyger, garner, pärlor och kristaller.
När garnaffärn slutade ta hem garnet som gjort galgarna så där ljuvligt lurviga så har jag letat efter ett ersättningsgarn men har aldrig blivit riktigt nöjd med resultatet. Det tillsammans med att de blev så dyra att tillverka har gjort att vi helt enkelt tog ur dom ur sortimentet....men det får nog bli att tänka om och leta vidare i garnbutikerna.

Vem vill inte ha dessa godbitar att hänga sin favoritklänning på när den inte används???

Pasin har somnat in

Pasin, har funnits med på BCM så länge jag minnas. Tidigare "jobbade" hon på övervåningen där hon bla gjorde lite smycken och kort. När jag hade träffat henne några gånger och insett att hon knappast såg någon alls, tog jag med henne till en optiker. Nej hon såg knappast alls och behövde opereras, innan dess var det ingen mening att ge henne glasögon. Så det blev både operationer(båda ögonen)och glasögon efter det...så gick det några år och hon var glad.

När hon sedan blev sjuk och inte kunde ta hand om sig själv så fick hon helt enkelt flytta in i förskolelokalen på BCM, personalen turades om att sköta henne. Det har varit mycket upp och ner med hennes hälsa men när alla trott att hon snart skulle dö så har hon piggnat till och levt ett tag igen....men inte denna gången. Pasin är död...det kommer att kännas konstigt att kliva in och inte krama hennes magra hand fler gånger. Hon fick ett värdigt slut tack vare dessa fina kvinnor på BCM.

Moew hade mycket att berätta idag när jag ringde henne....trots att min thailänska legat i dvala några månader förstod jag en hel del av det hon berättade.

Sunviengs gamla mor har repat sig riktigt bra och nu kan hon t o m promenera ute i gränderna....nu hoppas jag bara att Sunvieng snart kan ta upp sina studier igen.

Nän och hennes döttrar mår bra....nu har ett litet extra arbete där hon städar på en annan förskola i slummen. Hon väntar på att galgtillverkningen ska komma igång igen.

 Ploy trivs bra med sina nya tänder....hon använder dom "nästan alltid"!!! Får nog planera in ett återbesök åt henne snart.

Ploy 2....sover länge, borde betyda skolkar!!! om jag förstår Moew rätt
Det var vad Moew och jag hann att avhandla idag....plus förstås "Vad svenska kvinnor gör uppe på taket???" Ja, det kan man ju undra....en del trillar ner!

tillbaka på bloggen igen...

OM det mot förmodan fortfarande finns någon som besöker denna blogg så får jag börja med att ursäkta mig för att den inte uppdaterats på sådär en 2 månader. Jag har tagit semester och verkligen kopplat bort allt vad bloggar och datorer heter denna sommar. Bara gluttat lite på fb då och då för att inte missa allt för mycket....

Idag en vecka senare än planerat är jag nu tillbaka i stan igen....inte riktigt fitt for fight men det dröjer nog inte så länge innan jag kan dra igång nere i slummen igen. Ett litet äventyr på hustaket(skulle ta bort mossa) fick ett snabbt slut då stegen gled iväg samtidigt som jag bara fått upp ena benet på taket. Resultatet blev en fraktur i foten, ett jack vid ögat, tilltryckta revben och diverse andra blessyrer....såg ut som jag hade gått en boxningsmatch ungefär. Så 5 veckor med gips och kryckor blev straffet.... 2 av dom har jag kvar :(.

Det har varit några turer till Eksjö....här sågas gipset upp för att jag ska få flyga så det lätt kan tas av om något skulle hända.

Nu stoppade ju inte skadan mig från att fara runt och hämta och lämna galgar lite här och var....det blev bl a ett besök i Älmhult hos Eva....där fick jag lite nya uppslag på grejer som vi kan tillverka i lokalen nu när vi kommer att skaffa några symaskiner...

Visst är den fint.....Evas egentillverkade brödkorg. tror nog jag ska kunna visa några av tjejerna hur man gör.

Hanna och Viktoria släpar på en jättekruka som kom med en stor galgleverans.....tur för mig som har så många som ställer upp....speciellt när det gäller Häng på galgarna

Ibland hinner vi inte bunta galgarna innan de skickas.....men vad gör det när man kan sitta i en trädgård i älmhult och njuta samtidigt som man sätter på lappar och knyter rosetter.

efter det bar det av mot Växsjö och Carpe Diem mini där det nu också finns galgar till försäljning.

Andra ställen i Småland som också säljer Häng På galgarna är..... Nytt & Nött i Vetlanda,  Golv-City och Lönns i Sävsjö....å så webbutiken Brogatan 

...och om några dagar dimper det ner ännu fler galgar och då i Boråstrakten

St Baldricks Day....

När Hugo för några veckor sedan kom hem och berättade att han skulle raka av sig håret....för att stödja en kampanj för forskning på barncancer.....så tog jag inte speciellt allvarligt på det. Jag tvivlade inte på att han skulle se till att samla in en massa pengar....men att han skulle RAKA av sig ALLT HÅR det kändes inte särskilt övertygande....vi som nästan har fått ta till våld när vi tycker det är dax för en hårklippning!!

Men varken Hugo eller de andra som bestämt sig för att bli skalliga, drog sig ur. Så vid lunchtid idag var det dax för en stor rakningsceremoni ute på skolgården....

Hugo var en av de första som blev skalliga denna dag.....sen ramlade den ena kalufsen efter den andra ner på den lilla scen där ceremonin ägde rum.....

Både elever, lärare och annan skolpersonal är med och stödjer  projektet St Baldrick's  på NIST (New International School  Bangkok)....målet var att samla in minst 100.000 baht, en summa som jag tror man fick in med råge. Hugo hade generösa sponsorer och fick in nästan 30.000 själv!!

nu är det gjort....men det växer snart ut igen!!

 Det var övervägande killar som blev rakade men några modiga tjejer valde också att låta håret falla.....

Många av Hugos kompisar valde att också raka sig.....skönt att inte vara ensam tror jag.
Självklart är det omöjligt för dessa grabbar att sätta sig in i hur det verkligen är att drabbas av cancer...men jag tror de lärt sig väldigt mycket om cancer som drabbar barn....och framför allt att det är viktigt att alla kan vara med och "drar vårt strå till stacken" när det gäller att komma vidare i gåtan om cancer.

den enda kvinnlig läraren väntar på sin tur....

St Baldrick's  ide'n, att friska kan raka av sig håret för att stödja forskningen om barncancer, kommer från en pappa vars 5 åring drabbats av cancer(tror jag)....när pojkes hår trillade av så rakade pappan och storebrodern också sina huvuden för att sympati stödja.

Jag vet inte hur många gånger jag idag har tänkt.....jag är så glad och tacksamt att mina barn och barnbarn är friska.....