För oss som bor här går det inte att unvika någon av dessa högtider, om man inte gör som vi gjorde, åkte till Burma...men det är en annan story.
Så idag har det eldats låtsaspengar och andra symboliska pappers-kreationer som man tror att de döda kommer att få glädje av...säkert för egen räkning också. Överallt utmed gatorna står plåtburkar utplacerade där man samlas runt och tänder eld på sina gåvor....dignande bord står uppdukade både ute på gatorna och hemma hos folk...idag hälsade jag och Julia på hemma hos Wasana och där var det också fint uppdukat, allt för att hedra sina avlidna släktingar.
I Wasanas hus är hyllan där foton och symboler över de hennes avlidna släktingar, mor, far och en broder, det viktigaste hon har i sitt hus...förutom Fon förstås. Att detta monument upptar halva rummet är inget bekymmer alls, utan istället det som alltid sköts noggrant. Idag är det extra fint...stora bordet är uppdukat....med diverse maträtter och frukt, samt guldkreationer som senare ska eldas upp. Fyra av Wasanas syskonbarn var på besök....alla fint uppklädda i rött, dagen till ära.
Jag blev kontaktad av en australiensisk kvinna som designar smycken. Julia och jag har många likheter i sättet vi vill jobba för att hjälpa människor ut ur fattigdom. Hon har redan små team av tjejer från otroligt fattiga förhållanden både Kina och i Kambodia som nu får en bra lön genom att tillverka smycken....nu behöver hon någon som kan virka små påsar till hennes smycken, så därför kontaktade hon mig. Wasana var genast med på noterna och plockade fram flera av sina virkade alster för att visa vad hon kan....vi konstaterade att det är inte nog inte mycket som hon inte skulle klara att virka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar