lovat är lovat.....

jag lovade ju att skriva lite om lördagens party för er som inte har hängt med på andra bloggar och fb-sidor. Vårt måtto var hellre färre gäster som kommer för att de vill ha kul och gillar vår ide om charity-insamling....än en massa gäster som vi skulle ha tjatat hit!!! Så det blev ca 40 pers....en salig blandning på folk och nationaliter...som alla tyckte att det var en kanontrevlig kväll. Donationen till Food Academy of Bangkok inbringade en hel del och fortfarande ramlar det in lite bidrag.



En sak är säker...det minsta jag har lust med när jag är på Party är att fota...så detta är vad jag åstadkom under hela kvällen...






















 ...och detta!!

 

Tidigare i lördags så kom en go liten kille hit och ville donera till ett helt annat ändamål....han ville
nämligen att denna lilla killen skulle få hans sulky och en del annat smått och gott som han inte tyckte att själv längre behövde....J är stor nu....fyllde 3 i söndags!!

Musik och Fosterhemsprojekt

Förra lördagen hade jag bestämt träff med Geraldine, en ung tjej från Frankrike som är med och driver ett musikprojekt i slummen. Geraldine jobbar som lärare på några olika skolor i Bangkok och sen lägger hon en hel del tid med att lära barn i slummen att spela olika instrument. Tyvärr har de bara tillgång till lokal en dag i veckan,  det är ett stort problem just nu eftersom det finns ett otroligt stort intresse bland barn i området att få lära sig spela. När jag berättade att jag hyr mitt eget hus i slummen så var det en lösning som de inte tänkt på men som mycket väl skulle kunna vara ett alternativ. Lördagens aktivitet hade fått krympa ordentligt eftersom planerna var ett jätteparty med massor av aktiviter....men p g a att man inte fick använda det planerade området så fick det krympas ner ordentligt... men det blev mycket musik och underhållning ändå. Fantastiska barn och ledare visade att musik är till för ALLA!!



 

 

 

Publiken hade lika kul som dom som var på scenen.....att det ibland passerade en motorcykel mellan
scenen och publiken var det ingen som ens tänkte på. En film spelades in under dagen som ska användas för att sprida Klong Toey Music Project.

Huset i bakgrunden....är hem för kvinnan som står i dörröppningen hon har 6 fosterbarn mellan 6 mån och 8 år som hon tar hand om.  Det var egentligen för att träffa henne som jag gjorde detta besök....hon behöver bygga ut för att kunna ta emot ännu fler barn i framtiden. Den öppna del där musicprojektet nu lånar skulle i så fall byggas om till ett hus med möjligheter att göra det. Behovet är stort....många barn föds av föräldrar som inte kan ta hand om dem.

 

2 av de yngsta barnen i hennes fosterhem....familjehem säger vi väl i Sverige. Huset är inte stort kanske 20-25 m2 så att hon behöver större yta är inget konstigt....de unga tjejerna är volountärer som hjälper till med barnen när de har tid. Vi får se vad som kommer att hända i detta fosterhems projekt framöver....men detta är definitivt något jag kan tänka mig att delar av "Hang On Hangers" överskottet kan användas till.

 

Denna lördag ska användas till att samla in material till en stundande websida för "Hang On"....vilken djungel man letar i för att hitta ideer till hur man vill att den ska se ut.

 

......och kväll blir det PARTY!!! Bistro 33....på Sukhumvit soi 33   kom dit eller läs om hur kul vi hade i morgonens blogg.

Ploys familj

jag har känt Ploy i många år
långt innan hon blev mamma till Hok....däremot hade jag aldrig träffat Ploys egna mamma förrän igår. Ploys mamma har suttit i fängelse i över 5 år....när hon blev frisläppt för ca 6 månader sedan så var Ploy ordentligt orolig för vad som skulle hända....skulle mamman återgå till sin kriminella bana(drogförsäljning) eller vad skulle hända??
Ploy frågade om mamman också kunde få börja göra Häng På galgar .....tills hon fick ett annat jobb. Självklart ville vi ge henne den chansen.

 

Igår träffades vi alltså....3 generationer Ploy, mamman och Hok som hunnit bli 7 år och går i skolan....en väldigt blyg men väluppfostrad liten kille som säkert är glad över att ha fått en mormor....

 

Så fick jag glädjen att träffa den lille killen som Ploy nu har förslagit att vi ska hjälpa. (istället för sin egen son, eftersom han har flera peroner som nu drar pengar till hans försörjning). Denna underbara lille kille fick aldrig lära känna sin biologiska mamma eftersom hon är sjuk och kan inte ta hand om honom. Istället kommer han att växa upp hos Ploys kusins familj där det finns både mamma, pappa och 2 äldre bröder som kommer att göra allt för att han ska få en bra uppväxt. Eventuellt kommer denna kvinnan också att börja göra galgar.....så vem vet snart behöver de nog inte det ekonomiska bidraget heller :)

 

 

 Om jag hade frågat Ploy om hon vet var jag tog denna bilden....så skulle hon troligen inte ha en aning om det....för hon och de andra som bor i slummen är så vana vid att se sophögar lite överrallt....så att detta bara är 5 m från den plats där de andra fotona är tagna....var det nog ingen annan än jag som lade märke till....inte ens den döda hunden som hamnat i soporna!!

 

Hur en lön kan förändra....

den 15 innebär löneutbetalning för galgarna....jag har börjat bli lite mer tuff när det gäller att ha bestämda datum på utbetalningarna...tidigare var det i stort sett så fort de gjort några stycken galgar. Då försvann pengarna lika snabbt som de fick dom och ingen hade egentligen någon koll på vad de hade använt extrapengarna till. Nu är det mer ordning och Moew fortsätter att "predika" hur viktigt det är att spara till sina barns utbildning....och till lite större saker man behöver.




Igår...var det två glada tjejer som hade något att visa....de hade köpt sig varsin I-pad, något som de länge längtat efter, nu hade de sparat tillräckligt för att kunna köpa. Nän berättade att Moew har sagt att man ska inte ha en massa "dåliga" spel utan man ska bara ha spel som "lär ut" något...så nu får Näns döttrar lära sig engelska...A.B.C och  Ploy höll med...hon ska också låta sin son använda ipaden till att lära sig saker. Förhoppningsvis lär de sig själva lite engelska också!!

Ploy hade något annat att berätta också....hon har fått ekonomiskt stöd till sin son Hok under några år....men nu tycker hon inte att det behövs längre eftersom hon tjänar ganska mycket på att göra galgar. Istället vill hon att det bidraget nu ska hjälpa ett annat litet barn i slummen....en liten kille som bor i fosterfamilj eftersom den unga mamman är psykiskt sjuk och inte klarar att ta hand om honom. Jag tycker det är otroligt stort av Ploy att tänka så som hon gör....istället för att bara fortsätta att ta emot bidrag så ser hon att det finns andra som behöver hjälpen bättre....sånt här gör mig glad :)




Det var tuffa timmar i lokalen igår kväll, Nän och hennes yngsta dotter tog en liten nap bland tygstyckena som vi klippt till!!

Premiärministerbesök i slummen

Jag fick mig ett gott skratt häromdagen....Mimmi, Wilma och jag var och handlade blöjor till en handikappad flicka. Då tar en av tjejerna fram sin mobil och ber mig fråga kvinnan i affären....vem kvinnan på fotot är??

 

Jodå, ingen mindre än.... Prime Minister Yingluck Shinawatra var på besök i slummen för att värva röster. Att följet stannade till på gatan precis utanför Hang on Hangers lokal gjorde ju det hela lite extra.....

 

Snacka om att få ut mycket av sina praktikdagar i slummen.....tjejerna var ganska snopna efter att fått svar på sin fråga!

 

Foton av Wilma och Mimmi

Mimmi och Wilma i slummen

....sedan en vecka tillbaka har Mimmi och Wilma varit sk praktikanter i slummen. De går båda sista året på gymnasiet hemma i Sverige men ville göra ett lite annorlunda projektarbete. Så det är nog över 1 år sedan jag fick första förfrågan från Wilma....som tidigare varit i Thailand och kände väl till Häng på projekten. När jag gett klartecken så satte de igång med alla möjliga sätt att dra in pengar både till sina egna resor och pengar som de nu har fullt upp att använda på bra sätt i slummen....jag är inte speciellt involverad för de fixar det så bra själva.

 

I onsdags... var det stora köttbulle baket i vår lokal, jag tror det stektes flera hundra köttbullar.

 

köttbullarna som inte åts upp av hungriga köttbulleälskande barn i lokalen delades ut i små boxar till alla som ville smaka...."swedish meatballs"

Vill ni se och läsa hur Wilmas och Mimmis dagar har sett ut så kika in på deras fbsida

F.A.B - Food Academy of Bangkok

...är namnet på mina vänner Susanna och Kims nystartade resturang-skols-projekt här i Bangkok. De kommer att handplocka några ungdomar från samma slumområde där jag har mina projekt. Jag känner att detta kommer att bli en fantastisk möjlighet för ungdomar som annars inte har så stor chans att komma ur det liv de nu lever...ett liv som ser ut ungefär på det sätt som deras föräldrar har gjort, om man inte får en sådan chans som Jip fick. Minimal skolutbildning, arbetslöshet, drogmissbruk, fattigdom. Ett projekt där dessa riskgruppsungdomar får en ny chans, där någon tror på dom och inte bara ser till vad de hittills presterat.

  Jag älskar denna typ av projekt....och har många gånger tänkt i liknande banor. Dessa ungdomar måste få en vanlig ADL träning....sånt som vi och våra egna ungar matas med från födelsen.....komma i tid, höra av sig om man är sjuk, vara hel och ren....och sen när man kan detta....det är då man är mottaglig för nästa steg. Utbildningar, finns det gott om även för den som är fattig men har man inte en grund att stå på så kvittar det nästan hur bra utbildning det är, det slutar oftast inte så bra.

Se bildspelet Susanna har gjort....och gör sen som jag HÄNG PÅ och hjälp dem att komma igång så snabbt som möjligt!!

Hang on Hangers på väg mot en nystart

 

Jag känner att det behövs en nytändning i projektet och med det måste förändringar till. Målet är att kunna få en långsiktig stabilitet, öka volymen och kunna erbjuda några av kvinnorna en formell anställning. En anställning kommer bl a att innebära att sociala avgifter betalas och att de får en helt annan trygghet än de har idag. De kvinnor som kommer att erbjudas anställning i första hand är de som i dagsläge inte har någon annan anställning. För att öka försäljningen behöver vi kunna exportera. Fram till nu har vi varit helt beroende av alla "vänliga själar" som kånkat stora bagar med galgar till Sverige. För att kunna anställa , öka tillverkningen och exportera då behöver vi ta steget och startar ett företag. Det vi gör idag är i gråzonen för om det är lagligt eller inte och det börjar kännas olustigt. Att starta företag har varit på gång länge....men jag har velat fram och tillbaka, rädd för att dra igång något som vi inte ska klara av. Men nu är det slutvelat nu KÖR VI PÅ..."bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge".

För att ni ska få en uppfattning av hur det sett ut i Hang On Projektet  sedan starten så kommer lite siffror här....

ett 20-tal kvinnor har gjort galgar under längre eller kortare perioder.
Idag försöker vi erbjuda fler kvinnor som inte har en chans att hitta ett traditionellt jobb....handikappade, de som nyligen avtjänat fängelsestraff m fl.
För varje galge får de antingen 20 baht el 15 baht (barnstorlek).
De kvinnor som någon gång gjort galgar en hel dag har kunnat göra 24 st, vilket innebär att de nästan kunnat dubbla de 300 baht som innebär minimilön i Thailand.
Vi har fram tills nu betalat ut närmare 400.000 baht i löner....utöver det har galgprojektet  gett 900.000 baht, häften har använts i olika projekt, tandvård, preventivmedel, husbygge, renoveringar, utbildningar, utflykter mm,  hälften finns på kvar bank eller i utestående fodringar.

Vårt mål nu är att kunna dubbla försäljningen och trygga fler människors försörjning....
för att detta ska lyckas så behöver vi er hjälp och support mer än någonsin....alla tips mottages tacksamt.

Noi Foom ska opereras

Världes coolaste kille...Noi Foom är alltid lika glad när jag träffar honom. Igår tog jag med Mimmi och Wilma mina nyanlända "hjälpredor" på en liten "hemma hos" runda. Tjejerna är här för att göra ett projektarbete. Eftersom det var lördag så visste jag att Foom skulle vara hemma...han hörde mig redan innan jag kom in i huset. Han var så ivrig att berätta om vad som skulle hända nu denna kommande vecka. På onsdag ska läggas in på sjukhus och operera ett eller båda sina ben uppe vid ljumskarna....vad de ska göra kunde jag inte riktigt förstå men som det är nu kan han inte räta ut sina ben så det är troligen det som nu ska fixas...Foom är överlycklig både över att komma till sjukhuset och så tror han förstås att han ska bli lite bättre.

Ps....jag tror Wilma och Mimmi är iväg och köper en liten ipad thaistyle... som de ska ge honom som uppmuntran....för kanske inte är lika sprudlade glad precis efter operationen.

SWEA stödjer Häng På Galgar

som de flesta säkert redan vet så finns det en svensk kvinnoförening i Bangkok, SWEA som jag har varit medlem i ända sedan jag kom hit. Jag har haft lite svårt att anpassa mig till de internationella stadgarna...som säger att det SWEA donerar pengar till ska ha en svensk anknytning. De tidigare donationer som jag känner till har varit...en svensk som drev ett reflexprojekt någonstans i Thailand och en thailänsk student som fått ett bidrag till att studera i Sverige. Att jag eller mina projekt skulle få en donation hade jag inte ens tänkt på innan jag fick veta att donationsgruppen bestämt att jag skulle få hjälp att inreda den lokal som jag hyr för Hang On Hanger. Nu fanns det en bra möjlighet att köpa "svenska"läs IKEA möbler...och på så sätt få in den svenska anknytningen. En otrolig bra hjälp för oss i projektet...vi behövde verkligen stora lagerhyllor, massor av plastbackar, bord, stolar mm. Allt detta inhandlades i december men förra vecka var det dax för SWEorna i Bangkok att komma på besök i "House of Hangers"

 

En guidad tur i slummen och ett besök hos en lokal konstnär hann vi också

med under förmiddagen

 

 

 

Samling ute på gatan....ett stort gäng hade mött upp, vi var ca 10 personer

 

 

Ploy var snäll och kom för att visa hur man gör en Häng På galge.....hyllorna är redan fyllda och vi knappt mer än flyttat in.

 

 

Kristina, hade tagit bussen från Scandinavien Village i Ban Sean, för att vara med på besöket. Hon köpte med sig lite fina galgar hem ....

 

 

Köket ska snart vara klart....diskbänken ska få kran och avlopp ikväll och hyllorna är redan uppe.

Kylskåp, kokplattor, fläkt och lite annat har vi också fått.

 

 

Eftersom köket inte var klart så valde jag att ta med hela SWEAgänget till det nyöppnade Munjai Cafe som också drivs av en organisation i slummen.....det blev en trevlig avslutning på en bra dag.