det rullar på

...eller skenar på kanske skulle passa bättre som rubrik. Jag tänker hela tiden att "Nästa vecka blir det lugnare" men den veckan har fortfarande inte dykt upp...får se om det kanske är nästa. 

Vad gör jag då??? Jo, dels håller vi på att göra om hemsidan...så nu är vi ute och intervjuar och fotar tjejerna. 
Sen måste vi bestämma vilka galgar som ska finnas i webbutiken....och se till så vi verkligen har dom i lager. Joakim och Charlotte gör ett fantastiskt jobb för att hjälpa oss att få hemsidan snygg och fungerande. Gå gärna in och kika....www.hangonhangers.net

Igår träffade jag en journalist och en fotgraf som gjorde ett repotage för en finsk handarbetstidning!!  jättekul om Hang on Hangers även börjar spridas i Finland. 

Lille Rak....växer så det knakar och tycker det var dags att han fick sin första vagn!!

Nybygget....växer också. Nu är badrummet byggt, det ser pyttelitet ut men jag vet att det alltid känns så innan kakel och inredning är på plats. Emma testar den halvfärdiga trappen....stålstegen ska kläs in med trä så det blir vanliga trappsteg. 

Jag överraskade Fru Snickare med ett par nya glasögon....

Det börjar bli lite vana nu att Emma träffar Noi och hennes barn på tordagar. Flickorna börjar bli vana vid oss falanger och Noi verkar också trivas. Igår var även barnens farbror med....15 år och älskar thaiboxning!!

en lägesrapport....

Filip har verkligen funnit sig tillrätta på sin praktikplats hos Hang on Hangers....och även hos sin värdfamilj, Moew och hennes döttrar. Alla gillar Filip....han är en orädd, nyfiken och energisk kille som visat från början att han ska göra sitt bästa för att detta ska bli en lyckad praktikperiod. Rena drömmen för mig som handledare ;)

Jag och namn.....jag har redan glömt vad vår "nyaste" tjej heter. Ung...16 år....gravid i 4 månaden...bor med sin mamma...slutade skolan när hon var 12....känns som hon är en ganska vanlig tjej i dessa kvarter.

Moew berättade för några veckor sedan att en av dotterns klasskamrater blivit mamma när hon var 13!! 

Ungdomsgraviditer är så otroligt vanligt i Thailand ....en av anledningarna är ju förstås bristen på sex o samlevnadsundervisning i skolorna. 

Men frågan är om det skulle hjälpt en tjej som henne att inte hamna i denna situation hon  var ju så ung när hon slutade skolan . Jag tror man måste få föräldrar och andra vuxna att inse värdet med utbildning....för även om det är ungefär samma skolplikt här som vi har hemma så efterföljs det otroligt dåligt....idag jag tror både lärare och elever tycker det är bäst om de svaga/stuliga stannar hemma...där stör de minst och de som går i skolan får mer hjälp och bättre studiero.

Härliga Ning....hon har verkligen kommit med i gänget. Vi har så mycket roligt tack vare henne...inte för att vi hade speciellt tråkigt innan heller men de timmar hon nu förgyller vår tillvaro betyder mycket.
Hon har infört lite nya rutiner ....numera har vi eftermiddagsfika så gott som varje dag!! Jag tror vi har smaskat i oss mer godsaker på de 6 veckor Ning snart har jobbat än vad vi tidigare ätit sen vi hyrde lokalen för snart 2 år sedan!!

Hon är ALLTID hungrig och sugen på ALLT!!

Men så jobbar hon hårt också....kommer som en virvelvind och sätter igång direkt hon kommer innanför dörren. Nu har vi riktigt bra nytta av henne....hon har blivit säker på det hon gör och det märks att hon mår bra av att känna sig behövd.
Vi ser en enorm skillnad på henne på bara dessa veckor....idag kan vi inte tänka oss en eftermiddag utan Ning :) 

Moew....har klarat av första delen av sina engelska studier. Hon är mycket nöjd och vill förstås fortsätta läsa men inte riktigt än.....nu vill hon först bli lite säkrare på att prata innan hon börjar nästa nivå.
Moew har fått erbjudande om att få hjälp att repetera och öva upp sin talspråk i hemmiljö så nu hoppas jag på att det kommer att leda till att vi snart kan ha engelska som jobbspråk....mellan henne och mig. Min thailänska verkar helt ha stangnerat....

I morgon ska vi "cykla med Annika" ....jag har ju lovat att visa var man kan hyra cyklar på andra sidan floden inte långt från vår lokal. Rapport kommer....

Baby Björn för Baby Lom

Vi får fortfarande in en del babygrejer....bärselen som Malin skänkt gjorde stor succe. Ytterligare en sån här sele på ingående när Kia snart dyker upp....den tror jag Noan ska få till sitt lilla barnbarn. Vi har också fått 3 sulky som kommer att bli fantastiska presenter till de som behöver.

Jag har nog aldrig sett Ning så belåten som när hon själv lyckats knäppa på sig bärselen själv och stoppat ner baby Lom i den. Hon gick runt och sken som en sol när hon förstod att det inte var någon risk att babyn skulle trilla ur. "Nu när du har en sån bra sele så kan du gå hem istället för att be Ploy skjutsa dig varje dag," sa jag....och vips så försvann hon. Så nu får hon en skön promenad efter jobbet också!

Jin är en av de nyaste tjejerna i Hang On, hon går på universitet till vardags men är väldigt mån om att få jobba så mycket hon bara får. Varenda baht hon kan tjäna gör en otrolig skillnad för hennes familj. Vårt nya smyckeprojekt ....ett riktigt pilljobb men det bangar inte Jin för. 
Jag måste berätta att jag känner mig så glad när jag ser vilken ortroligt bra handledare Ploy är....hon visar och förklarar på ett jättebra sätt.  Att hon trivs men sin nya roll är ingen tvekan.

Vi har bestämt oss för att köra igång "Öppet Hus" på torsdagar....vad det innebär, vet vi inte riktigt ännu ;) 
Det kommer att få växa fram....det kan bli lite som det tidigare "stick-cafe"...ett ställe där den som känner för att komma och hjälpa till på ett eller annat sätt kan göra det....och där de som bor i slummen och är lite nyfikna på vad som pågår hos Hang On Hangers kan komma och bekanta sig....jag hoppas att symaskinen kommer fram någon gång likaså att det kläcks lite nya ideer på vad vi skulle kunna göra mer än galgar. Att bara komma och inte göra något går också bra... 

Mer om detta kommer snart.

Stolt Smålänning

Nu börjar jag förstå vad jag har ställt till med....

Att JAG blivit bli Årets Smålänning  det känns så otroligt STORT!! Och att JAG nu ska axla denna fina titel...det har faktiskt aldrig funnits i mina tankar....inte ens efter att jag blivit nominerad.  Jag vet ju att jag har en härlig skara vänner som beundrar det jag gör och som alltid ställer upp så fort jag ber om hjälp med något....men att jag har såå många vänner runt om i välden som beundrar det jag gör för dessa mammor, det visste jag inte....men det värmer mitt hjärta något oerhört.

Juryns motivering

"Det är lång väg från lilla Landsbro i Småland till slummen i Klong Toey i Bangkok i Thailand.

När Annika Jonasson kom till Thailand för tolv år sedan väntade ett bekvämt lyxliv.Men efter att ha mött de mest utsatta, de ensamma mammorna i slummen, valde hon bort det ljuva livet.Istället lägger Annika Jonasson all tid och kraft på att starta olika projekt, allt för att ge de fattiga kvinnorna ett värdigt liv, självförtroende och framtidshopp.Årets smålänning 2013, Annika Jonasson, är en fantastisk ambassadör för Jönköpings län som med ett stort hjärta kämpar för de svagaste och mest utsatta i Bangkoks slum."  

Min rättelse....jag gillar inte att det står att jag valt bort lyxlivet....tror inte det går att välja bort det.  I alla fall inte om man som jag, räknar möjligheten till att njuta av en massage eller att äta en bit mat "ute" och kunna göra det varenda dag om man önskar. 
Att inte ens behöva beställa tid när man ska till frissan eller sjukhuset....det är LYXIGT. 

Vad är lyx egentligen?? För mig är det att få vara frisk...kunna göra det jag vill...bo där jag vill...säga vad jag vill....och tycka, tro och älska vad jag vill!!

Inte lätt att förklara för tjejerna i slummen vad en utmärkelse som Årets Smålänning innebär...så det fick bli med Marcus hjälp...han brukar få ryka in när min thai inte räcker till.

Halleluja....så glad Moew blev, hon dansade, jublade och kramades, trodde hon fått riktig fnatt. När hon sedan fått ihop ett stort gang av tjejer så utspelades samma glädjeyra igen...då hade hon även kommit på en fantastisk fortsättning....Att hon, Moew, och jag tillsammans ska åka till Sverige och Småland och ta emot utmärkelsen....haha hon är smart hon.

Sen firade vi förstås....med en härlig gräddtårta från "Mullvardens Café"....F.A.B Här sitter Som, Ee och Ning med sina härliga grabbar.

Ning, vår "nyaste" mamma åt nog halva tårtan själv!! Vilken glädje att ha henne hos oss...det är så kul att se henne och att få henne att berätta. Igår när hon jobbade på, som hon alltid gör när hon är hos oss så frågade jag om hon jobbat tidigare... detta är mitt första jobb sa hon och sken som en sol. 
Så förstår ni den lycka ...att ha ett jobb även om det för närvarande bara är 2 tim om dagen, att ha arbetskamrater, få betalt och att t om få äta tårta på arbetstid!!

Till Ploys arbetsuppgifter numera ingår det att köra Ning och Rom hem till det deras lilla bo....första dagarna var jag livrädd att Ning skulle tappa sin baby....så i väntan på att en Baby-Björn sele ska dyka upp så fick det bli en hemgjord "magsäck" a'la Hang On. 
Idag kommer antagligen en barnvagn inrullades....så sen hoppas jag att Ning börjar promenera...det skulle kännas mycket säkrare.

Lönsamt tiggeri

För länge sedan....brukade jag anordna stora loppisar nere i slummen. Jag samlade in massor av kläder och prylar som vänner hade vuxit ur eller tröttnat på. Sen drog jag ihop några som vill hjälpa till och sen slog vi upp dörrarna i den skola som jag tidigare var volontär i....på några timmar brukade lokalen tömmas på grejer och en ganska stor summa pengar kunde lämnas över till skolan som fick lova att använda det till annat än löner och driftskostnader av lokalen....så det har blivit en och annan utflykt för barnen för dessa pengar.

Bild från vårt gästrum...när en av de tidigare insamligarna pågick

Nu när Ning behöver hjälp med kläder och vagn till sin baby och jag tycker alltid att man ska ta reda på vad som finns innan man köper nytt. Så jag skrev några rader och frågade "sweorna" och precis som jag gissade så var det många som hade kläder och andra grejer för en baby....så nu har vi fått in så mycket kläder och annat så det räcker till många småbarn. Tack till alla givmilda och alla ni som erbjudit er att kläder och vagn....denna gången har barnvagnsfrågan lösts ändå...men det känns bra att veta att vi kan be om hjälp en annan gång.

Nu har jag äntligen printat in namnet på Nings baby...han heter Rom men kallas för Rak..."älskling". Det var så mysigt att se Ning idag....när hon hämtat Rak på dagis så satt hon med honom på soffan och började småprata med honom vilket vi inte sett henne göra tidigare....han gurglade och visade att han gillade det.  Det känns en lite smula hoppfullt...

Flitens lampa lyser och det är kallt....

Nu är det mycket på gång igen med bl a många besökare, vilket är jättekul men också tidskrävande. Jag klagar absolut inte för jag gillar att så många faktiskt tar sig tid att komma ner och se hur vi arbetar, ibland också besöka någon av kvinnorna som gör galgar. 

Det är ju tack vare ALLA dem som varit här och med egna ögon sett att vi använder galgpengarna till att hjälpa på rätt sätt, som också ser till att Hang on Hangers sprids vidare.

Många är de besökare som kånkat hem väskor fulla med galgar....en del har sålt själva och andra har varit kurirer och lämnat vidare till våra trogna försäljare. 

Thina som jag skrev om här tog med sig 100 set hem....varken jag eller hon själv trodde att hon skulle kunna sälja såå många på bara nåra veckor, men det fixade hon, vartenda set. Igår kom ner med en bunt stor pengar som nu ska växlas in till thaibaht.

Flera av mina besökare under julhelgen blev förtjusta i mina färglada armband...som en vän här i Bangkok och jag har klurat ut. Delar av tekniken är ganska lik sättet galgarna görs på....men så mycket "pilligare". Ploy har tjata om att få göra något med pärlor,(för hon saknar sitt gamla jobb i mellanåt, där hon bara trädde pärlor). Nu ska vi göra en liten collection och se hur det blir....vännerna har redan beställt så nu gäller det att hinna lära upp några duktiga tjejer och sen utveckla ideen ännu mer.

Vi är så oerhört glada att Ning verkar ta sitt jobb på allvar....hon kommer så gott som varje dag och är oftast punktlig. Hon är nyfiken på att prova ny uppgifter och det mesta vi ber henne göra, gör hon. Nu har varit hos oss 9 dagar!!! den 10 dagen var ju barnläkaren på hembesök, så då är det klart att hon inte kunde jobba.

De sista veckorna har det varit riktigt svalt i Bangkok....kallaste på 30 år! Alla klär på sig extra....jag har plockat fram duntäcket igen och går för det mesta i långärmat och jeans. Lillkillen har alldeles för lite kläder...när det var som svalast var han klädd i bara ett litet tunt linne och blöja. 

Ning berättade att hon köpt en tröja för 10 baht/2 kr men den var i tvätten. Nu har Ploy lovat att ta med urvuxna baby kläder och jag har skickat ut mail och tiggt om mera kläder och utrustning hos de svenska mammorna i Bangkok. Det har redan kommit in en hel del kläder så nu ska han inte behöva frysa.

Det är inte bara jag som fryser.....de flesta hundar har också byltat på sig lite extra i dessa vintertider....

Besök hos Ning och babyn

Dagens inlägg är redan gammalt...jag skrev det i torsdags,  men av div anledningar blev det inte klart förrän nu...

Denna vecka när anti government demonstranter har blockerat i stort sett varenda vägkorsning och de flesta skolor varit stängda. Så har jag försökt komma ifatt med pappersarbete och mail samtidigt som kunnat påminna sonen om att bara för att skolan är stängd så är det inte förbjudet att titta i en bok!

Idag gick Hugo till skolan igen....mamma var nog gladast. Nu är det bara att hålla tummarna att det håller i sig fram till februarilovet.

Barnen i Thai skolorna var lediga av annan anledning....det är "Uppskatta din Lärares Dag" idag ch då är lärarna hemma och njuter. Så av den anledningen har vi haft "barnabetare" hos oss idag....Pinky och Princess, Moews båda tjejer har hängt med oss idag och fått jobba lite också. Jag envisa med att prata engelska och ger mig inte förrän de svarar på engelska....båda två förstår massor men är så ovana att prata att de får tunghäfta när de ska svara.

Idag pysslade vi med pärlor och siden som ska bli fina armband....spännande och kul att få göra något annat även om det finns en hel del likheter i hur de virar tyg på galgarna.

Vår nya medarbetare Ning dök inte upp idag....så då gjorde vi ett hembesök för att  höra anledningen. Jag hade tidigare inte varit hemma hos Ning och hennes sambo och lille son....har bara hört och sett bilder  som visat att de bor väldigt spatanskt. Deras lilla skjul inte var mer än 5 m2!!

Vi knackade på och blev hälsade att komma in....de har redan besök av en läkare och sjuksköterska som kommit för att kolla babyn och för att visa Ning och fadern hur man tar hand om sitt barn.

De kallar mig för grandmother....inte utan att jag blir lite rörd. Han är så fin den lille killen och och Ning blir intresserad när hon ser att jag kan få honom att "prata"och gurgla.

- Han försår redan svenska, säger jag ....då skrattar Ning.

Det känns bra att veta att vi är många som håller koll på denna lilla familj....pappan är bra och han gör sitt bästa för att vara en bra pappa till både sin son och sin sambo. Vi får se hur mycket vi kan hjälpa....just nu är det Ning vi försöker stärka på olika sätt. 

Att pojken får bra omvårdnad, ser nog dagis och sjukvård till...men självklart kommer vi att slå larm om vi märker att pojken skulle må dåligt på något vis.

Denna text var skriven direkt på väggen innanför dörren.

Det var ett väldigt omtumlande besök i det lilla skjulet utmed järnvägsspåret....men jag känner mig ändå glad över att vi i Hang On projektet fått chansen att kanske inte förändra allt men i alla fall hjälpa så gott vi kan för att de ska ha chans att växa i sin roll som föräldrar åt den goaste lille kille.