Påsk i repris

Eftersom "bloggerskan" har lite svårt att hitta
tid och inspiration till nya inlägg så kör jag ett av tipsen från "Hur man gör sin blogg mer populär".....var inte rädd för att länka till gamla inlägg från din egen blogg!

Här kommer repris på inlägget från påsken 2010

Lilla Pinky....överlycklig över jätteägget. 

Chines New Year

Här i Thailand är det fullt upp med att hinna fira alla nya år....först det "riktiga" nyåret som vi firar över hela jorden....och så det Kinesiska Nyåret som nu går över i Getens år...och om några veckor kommer det Thailänska Nyåret som då blir år 2558 året enligt det Buddhistiska kalendern.

För oss som bor här går det inte att unvika någon av dessa högtider, om man inte gör som vi gjorde, åkte till Burma...men det är en annan story.
Så idag har det eldats låtsaspengar och andra symboliska pappers-kreationer som man tror att de döda kommer att få glädje av...säkert för egen räkning också. Överallt utmed gatorna står plåtburkar utplacerade där man samlas runt och tänder eld på sina gåvor....dignande bord står uppdukade både ute på gatorna och hemma hos folk...idag hälsade jag och Julia på hemma hos Wasana och där var det  också fint uppdukat, allt för att hedra sina avlidna släktingar.

I Wasanas hus är hyllan där foton och symboler över de hennes avlidna släktingar, mor, far och en broder, det viktigaste hon har i sitt hus...förutom Fon förstås. Att detta monument upptar halva rummet är inget bekymmer alls, utan istället det som alltid sköts noggrant. Idag är det extra fint...stora bordet är uppdukat....med diverse maträtter och frukt, samt guldkreationer som senare ska eldas upp. Fyra av Wasanas syskonbarn var på besök....alla fint uppklädda i rött, dagen till ära. 

 

Jag blev kontaktad av en australiensisk kvinna som designar smycken. Julia och jag har många likheter i sättet vi vill jobba för att hjälpa människor ut ur fattigdom. Hon har redan små team av tjejer från otroligt fattiga förhållanden både Kina och i Kambodia som nu får en bra lön genom att tillverka smycken....nu behöver hon någon som kan virka små påsar till hennes smycken, så därför kontaktade hon mig. Wasana var genast med på noterna och plockade fram flera av sina virkade alster för att visa vad hon kan....vi konstaterade att det är inte nog inte mycket som hon inte skulle klara att virka!

Happy Songkran

Nu tar vi lite Songkran ledigt.....titta gärna in på Hang On Hangers blogg om du har lust!

Smålands TV på besök och Nybygget nästan klart!!

Det hjälper inte att "Årets Smålänning" bor och verkar långt från Småland....Niklas Sjögren lyckades ändå hitta fram till oss i Bangkoks slum. Det blev en spännande dag för både mig och de kvinnor som kommit till lokalen för att visa hur tillverkningen av galgar går till...för att inte tala om hur spännande det var för alla barn som skockades runt kamerorna när vi besökte "Nybygget". Filmen kommer att visas på SmålandsTV om 1-2 veckor....det ska bli kul att sen få visa tjejerna den, de tyckte det var så stort att få vara med i riktig TV. 
Tyvärr strejkade min kamera igår....så jag har bara en bild och den är på "räddaren-i-nöden" Göte som dök upp så lägligt med både kaffebönor och kamera....så alla bilder från husbygget är hans.

Den här snickaren är det fart på....jag blev riktigt överraskad då vi kom fram till nybygget. Nu är det mest finputs kvar....

Tittut....flickorna är så stolta då de märker att vi kommer för deras skull....förhoppningsvis kommer de att få flytta in till helgen.

jag funderar på hur herr Murare ska göra när han ska putsa fasaden högre upp....stapla upp fler plasthinkar, kanske?

....snacka om grannar inpå knuten. Nybygget ligger så nära Wasanas hus som det bara går. 

Herr Snickare har sadlat om till Herr Murare idag..... 

Jag blir nästan yr....tur att barnen som ska bo här är vana vid brant trappa....några av stegen är bredare nu men hur det blir när det är klart....återstår att se. Vill inte lägga oss i för mycket....så att tänka på barnsäkerhet som vi västerlänningar gör kan man glömma.... 

Göte...min bloggande vän i Chiang Mai, har flytt den dåliga luften och kommit söder över. Jag fick kaffebönor som han själv varit med att plockat...de luktar ljuvligt så ser fram emot att smaka en kopp.
Själv fick han varken kaffe eller semla....vilket han hoppats på eftersom han planerat att besöka Susanna och F.A.B....men de var iväg på andra uppdrag.  
det är så fantstiskt  med alla de nya bekantskaper man får genom bloggar och facebook....

det rullar på

...eller skenar på kanske skulle passa bättre som rubrik. Jag tänker hela tiden att "Nästa vecka blir det lugnare" men den veckan har fortfarande inte dykt upp...får se om det kanske är nästa. 

Vad gör jag då??? Jo, dels håller vi på att göra om hemsidan...så nu är vi ute och intervjuar och fotar tjejerna. 
Sen måste vi bestämma vilka galgar som ska finnas i webbutiken....och se till så vi verkligen har dom i lager. Joakim och Charlotte gör ett fantastiskt jobb för att hjälpa oss att få hemsidan snygg och fungerande. Gå gärna in och kika....www.hangonhangers.net

Igår träffade jag en journalist och en fotgraf som gjorde ett repotage för en finsk handarbetstidning!!  jättekul om Hang on Hangers även börjar spridas i Finland. 

Lille Rak....växer så det knakar och tycker det var dags att han fick sin första vagn!!

Nybygget....växer också. Nu är badrummet byggt, det ser pyttelitet ut men jag vet att det alltid känns så innan kakel och inredning är på plats. Emma testar den halvfärdiga trappen....stålstegen ska kläs in med trä så det blir vanliga trappsteg. 

Jag överraskade Fru Snickare med ett par nya glasögon....

Det börjar bli lite vana nu att Emma träffar Noi och hennes barn på tordagar. Flickorna börjar bli vana vid oss falanger och Noi verkar också trivas. Igår var även barnens farbror med....15 år och älskar thaiboxning!!

Så kom HON då äntligen......

...våran Doris. Så mycket gott hon gör och har gjort för Hang On Hangers ända sedan jag startade detta projekt. Nu är det mer än 2 år sedan hon var och hälsade på så det är mycket som är nytt....lokalen, många av tjejerna och sälvklart det nya huset som antagligen kommer att bli klart innan hon tar en väska med galgar och åker hem till Göteborg och ser till att ännu fler Hänger På :)

Foto från övervåningen....man kan ju undra vad som förhandlades där nere mellan Doris och Wasana ? Alla vill att huset ska stå klart så fort som möjligt....alla utom Wasana, som älskar när det är lite mer liv och rörelse än i vanliga fall....

Tre byggjobbare i full gång....snickarns fru såg vi inte av, hon var nog och handlar mer material!! Jag hoppas det är trappvirke hon köper....för en riktig trapp ska det bli, även om jag nu hört viskas att snickarn tycker det duger med stegen som finns där nu....icke sa Nicke...en barnsäker trappa ska det bli om jag så ska bygga den själv!!

Lite trist....den fina palmen har strykt med....vet inte om det har så mycket med bygget att göra för den fick ju plats ändå....nej det var en kokosnöt som ramlade ner och raserade ett av Andehusen som stod nedanför....jag tror/hoppas att de var rädda för att någon människa skulle bli skadad om det händer igen.

Det där med säkerhetstänk....finns inte med över huvud taget, man får ju kalla kårar då man ser hur han balanserar barfota på reglarna....fast och andra sidan så kan han ju hoppa vidare till grannens tak om han tappar balansen.

Doris och jag tog en lunch på Munjais mysiga cafe.....Pomelo sallad, Pat thai och Rocky Road och var sin stor balja kaffe....ett gott avslut på en runda i slummen.

Sista minuten....

Slutet på förra veckan gick i ett helt galet tempo....lite missbedömningar och en tilläggsbeställning gjorde att det saknades ca 70 galgar när vi skulle stänga boxarna. Optimisterna Moew och Ploy sa att det var ingen fara allt skulle vara klart till fredag morgon....jag tackar. När jag kommer ner till lokalen kl 8 är ingen där....och jag har glömt nycklarna så det var bara att sätta sig på trappan och titta på folk tills Moew dök upp. 
-Har vi alla galgar nu??
NEJ, tjejen som dagen innan lovat att göra 20 galgar, hade inte gjort en enda!! Så det blev för Ploy att ringa runt och be några av tjejerna att komma och sätta sig och göra dessa 20 galgar....inga problem bara glada miner. Jag fick ändå ringa fraktbolaget och be dem komma lite senare....

Filmade lite i lokalen när arbetet var inne på slutspurten....och efter mycket möda och stort besvär har jag till slut lyckats få in filmen på bloggen....inte tusan kan det vara så komplicerat som jag har gjort det till att överföra ett videoklipp från mobilen och hit ??

Nybygget är i full gång igen....

det är roligt att se att bygget har tagit en rivstart igen....järnbalkar, cement och polstenar trängs med 4 hantverkare på denna lilla yta....Snickaren är på topphumör även om det kanske inte ser så ut.
Jag berättade för Snickarns fru att min bror säger att det är svårt att få tag på duktiga snickare i Sverige.  Så nu står Snickarn redo att bli gästarbetare så fort han får en  inbjudan....nej, det är inget skämt, han kan åka så fort detta hus är klart! Hör av dig Mats!!

Jag blev väldigt glad när jag såg att lärlingen inte var någon annan än Goo, en av tvillinggrabbarna som vuxit upp hos Wasana....han är förresten barnbarn till Snickarn och snickarns fru. Jobba är han ok med men fy tusan för att behöva vara med på foto, tycks han tänka ;)

Halva kostnaden är betald och nästa delbetalning kommer mina vänner i Vällingprojektet att fixa....sen får vi se, men då är det inte mycket som fattas.

länk till gamla inlägg om Nybygget

Vill också berätta att vår inneboende Mä ta kian, den kvinnliga ande som haft sitt hem i vår lokal, har flyttat.....och jag förstår henne, hos oss fick hon inte minsta uppmärksamhet....det var inte ens någon som såg till att hon hade vatten och röd fanta att dricka. Så efter stora påtryckningar från en granne....tillät vår hyresvärd att hon fick flytta för några veckor sedan.  Jag har varit och hälsat på....och tror att hon trivs betydligt bättre hos denna familj. Ni kan se trädstammen och kvinnostatyn längs bort i bilden.

Vällingprojektet ett systerprojekt

Jag har lärt känna några svenska unga tjejer som har kommit till Bangkok som medföljare....3 av dem är hemma med barn och Emma jobbar på en skola. 
Under julen har de engagerat i Hang On genom att ta hem och sälja galgar och galgprojektet har väckt en nyfikenhet hos släkt och vänner så tjerna känner att de nu vill bli en "länk" mellan "de där hemma" och behövande här i Bkk. 
Vi har träffats och diskuterat hur deras hjälp kan se ut....självklart vill de inte bara var någon som förmedlar pengar utan de vill engagera och stötta på plats i den utsträckning de kan.

Eftersom Hang On blir mer och mer välkänt i området så får vi fler och fler förfrågningar och tips på människor som far illa och som behöver lite extra stöttning. En del behöver kanske stöttning under längre tid...andra bara för att ta sig upp på rätt spår igen. 

Diskussion och frågor inför mötet med de aktuella personerna....Viktoria,  jag, Emma och Malin....Thina tog fotot och hon har också bloggat om vad som hände fortsättningsvis denna dag.
Läs Thinas blogg 

3:je gången gillt....hoppas jag snart kunna säga!! Denna bild från första byggstarten....Herr och Fru Snickare, Wasana och jag

Jag ska vara ärlig och säga att jag vet fortfarande inte om detta är ett av mina bra eller dåliga projekt....

När jag startade detta bygge bestod familjen av 1 barn och ett på väg....NU har det hunnit växa till en 4 barnsfamilj!!!

Vad vi nu vet är att den 21:åriga mamman är steriliserad och att hon själv är intresserad av att sammarbeta med oss....tidigare har det ju bara varit farmor Noan som bett oss hjälpa. 

Huset är redan "halvbyggt" och nu står där bara där som en ful påminnelse om ett projekt som inte blivit "rott i land" 

Jag har en summa pengar som jag fick in från er läsare efter mitt inlägg för ett och ett halvt år sedan....dessa kommer självklart att användas nu. Vällingprojektet kommer att att bidraga med en summa och resterande hoppas vi löser sig på något sätt.

Känner DU att du skulle vilja vara med och köpa några polstenar eller en färgburk så vet du att minsta lilla bidrag räknas...

Här finns en del tidigare inlägg om  "Nybygget"

en lägesrapport....

Filip har verkligen funnit sig tillrätta på sin praktikplats hos Hang on Hangers....och även hos sin värdfamilj, Moew och hennes döttrar. Alla gillar Filip....han är en orädd, nyfiken och energisk kille som visat från början att han ska göra sitt bästa för att detta ska bli en lyckad praktikperiod. Rena drömmen för mig som handledare ;)

Jag och namn.....jag har redan glömt vad vår "nyaste" tjej heter. Ung...16 år....gravid i 4 månaden...bor med sin mamma...slutade skolan när hon var 12....känns som hon är en ganska vanlig tjej i dessa kvarter.

Moew berättade för några veckor sedan att en av dotterns klasskamrater blivit mamma när hon var 13!! 

Ungdomsgraviditer är så otroligt vanligt i Thailand ....en av anledningarna är ju förstås bristen på sex o samlevnadsundervisning i skolorna. 

Men frågan är om det skulle hjälpt en tjej som henne att inte hamna i denna situation hon  var ju så ung när hon slutade skolan . Jag tror man måste få föräldrar och andra vuxna att inse värdet med utbildning....för även om det är ungefär samma skolplikt här som vi har hemma så efterföljs det otroligt dåligt....idag jag tror både lärare och elever tycker det är bäst om de svaga/stuliga stannar hemma...där stör de minst och de som går i skolan får mer hjälp och bättre studiero.

Härliga Ning....hon har verkligen kommit med i gänget. Vi har så mycket roligt tack vare henne...inte för att vi hade speciellt tråkigt innan heller men de timmar hon nu förgyller vår tillvaro betyder mycket.
Hon har infört lite nya rutiner ....numera har vi eftermiddagsfika så gott som varje dag!! Jag tror vi har smaskat i oss mer godsaker på de 6 veckor Ning snart har jobbat än vad vi tidigare ätit sen vi hyrde lokalen för snart 2 år sedan!!

Hon är ALLTID hungrig och sugen på ALLT!!

Men så jobbar hon hårt också....kommer som en virvelvind och sätter igång direkt hon kommer innanför dörren. Nu har vi riktigt bra nytta av henne....hon har blivit säker på det hon gör och det märks att hon mår bra av att känna sig behövd.
Vi ser en enorm skillnad på henne på bara dessa veckor....idag kan vi inte tänka oss en eftermiddag utan Ning :) 

Moew....har klarat av första delen av sina engelska studier. Hon är mycket nöjd och vill förstås fortsätta läsa men inte riktigt än.....nu vill hon först bli lite säkrare på att prata innan hon börjar nästa nivå.
Moew har fått erbjudande om att få hjälp att repetera och öva upp sin talspråk i hemmiljö så nu hoppas jag på att det kommer att leda till att vi snart kan ha engelska som jobbspråk....mellan henne och mig. Min thailänska verkar helt ha stangnerat....

I morgon ska vi "cykla med Annika" ....jag har ju lovat att visa var man kan hyra cyklar på andra sidan floden inte långt från vår lokal. Rapport kommer....

Baby Björn för Baby Lom

Vi får fortfarande in en del babygrejer....bärselen som Malin skänkt gjorde stor succe. Ytterligare en sån här sele på ingående när Kia snart dyker upp....den tror jag Noan ska få till sitt lilla barnbarn. Vi har också fått 3 sulky som kommer att bli fantastiska presenter till de som behöver.

Jag har nog aldrig sett Ning så belåten som när hon själv lyckats knäppa på sig bärselen själv och stoppat ner baby Lom i den. Hon gick runt och sken som en sol när hon förstod att det inte var någon risk att babyn skulle trilla ur. "Nu när du har en sån bra sele så kan du gå hem istället för att be Ploy skjutsa dig varje dag," sa jag....och vips så försvann hon. Så nu får hon en skön promenad efter jobbet också!

Jin är en av de nyaste tjejerna i Hang On, hon går på universitet till vardags men är väldigt mån om att få jobba så mycket hon bara får. Varenda baht hon kan tjäna gör en otrolig skillnad för hennes familj. Vårt nya smyckeprojekt ....ett riktigt pilljobb men det bangar inte Jin för. 
Jag måste berätta att jag känner mig så glad när jag ser vilken ortroligt bra handledare Ploy är....hon visar och förklarar på ett jättebra sätt.  Att hon trivs men sin nya roll är ingen tvekan.

Vi har bestämt oss för att köra igång "Öppet Hus" på torsdagar....vad det innebär, vet vi inte riktigt ännu ;) 
Det kommer att få växa fram....det kan bli lite som det tidigare "stick-cafe"...ett ställe där den som känner för att komma och hjälpa till på ett eller annat sätt kan göra det....och där de som bor i slummen och är lite nyfikna på vad som pågår hos Hang On Hangers kan komma och bekanta sig....jag hoppas att symaskinen kommer fram någon gång likaså att det kläcks lite nya ideer på vad vi skulle kunna göra mer än galgar. Att bara komma och inte göra något går också bra... 

Mer om detta kommer snart.

Hangtag Hänger På

Vi har fått en ny inkörsport till nordiska marknaden.....det är Sanna som har bolaget Hangtag Agency som nu kommer att se till så våra Hang on Hangers sprids ännu mer. Förra veckan deltog hon på den stora Fasion week i Köpenhamn och där blev galgarna populära....vi som redan "hängt på" vet ju  hur bra dessa galgar är att även det "slinkigate" plagg faktiskt hänger kvar vilket gör galgarna helt unika. Att de sen är så himla snygga är ju ingen nackdel !!

Nu är tjejerna i slummen överlyckliga ....mycket jobb det gillar dom. Vi hoppas förstås att detta är början på något stort....kanske t o m så jag får kalla in de där "50 kvinnor på en eftermiddag" att sätta sig och göra galgar som jag sa på Hang On Hangers filmen för några år sedan ;) Det känns så otroligt bra att veta att vi kan plocka in åtminstone någon ny kvinna då och då....speciellt som vi vet hur väl hon behöver ett jobb.

Djurmöstrade kläder fortsätter att vara populärt.....så den trenden 'hänger vi på" och gör matchande galgar.

De fina bilderna lånade från Hangtag Agency

Stolt Smålänning

Nu börjar jag förstå vad jag har ställt till med....

Att JAG blivit bli Årets Smålänning  det känns så otroligt STORT!! Och att JAG nu ska axla denna fina titel...det har faktiskt aldrig funnits i mina tankar....inte ens efter att jag blivit nominerad.  Jag vet ju att jag har en härlig skara vänner som beundrar det jag gör och som alltid ställer upp så fort jag ber om hjälp med något....men att jag har såå många vänner runt om i välden som beundrar det jag gör för dessa mammor, det visste jag inte....men det värmer mitt hjärta något oerhört.

Juryns motivering

"Det är lång väg från lilla Landsbro i Småland till slummen i Klong Toey i Bangkok i Thailand.

När Annika Jonasson kom till Thailand för tolv år sedan väntade ett bekvämt lyxliv.Men efter att ha mött de mest utsatta, de ensamma mammorna i slummen, valde hon bort det ljuva livet.Istället lägger Annika Jonasson all tid och kraft på att starta olika projekt, allt för att ge de fattiga kvinnorna ett värdigt liv, självförtroende och framtidshopp.Årets smålänning 2013, Annika Jonasson, är en fantastisk ambassadör för Jönköpings län som med ett stort hjärta kämpar för de svagaste och mest utsatta i Bangkoks slum."  

Min rättelse....jag gillar inte att det står att jag valt bort lyxlivet....tror inte det går att välja bort det.  I alla fall inte om man som jag, räknar möjligheten till att njuta av en massage eller att äta en bit mat "ute" och kunna göra det varenda dag om man önskar. 
Att inte ens behöva beställa tid när man ska till frissan eller sjukhuset....det är LYXIGT. 

Vad är lyx egentligen?? För mig är det att få vara frisk...kunna göra det jag vill...bo där jag vill...säga vad jag vill....och tycka, tro och älska vad jag vill!!

Inte lätt att förklara för tjejerna i slummen vad en utmärkelse som Årets Smålänning innebär...så det fick bli med Marcus hjälp...han brukar få ryka in när min thai inte räcker till.

Halleluja....så glad Moew blev, hon dansade, jublade och kramades, trodde hon fått riktig fnatt. När hon sedan fått ihop ett stort gang av tjejer så utspelades samma glädjeyra igen...då hade hon även kommit på en fantastisk fortsättning....Att hon, Moew, och jag tillsammans ska åka till Sverige och Småland och ta emot utmärkelsen....haha hon är smart hon.

Sen firade vi förstås....med en härlig gräddtårta från "Mullvardens Café"....F.A.B Här sitter Som, Ee och Ning med sina härliga grabbar.

Ning, vår "nyaste" mamma åt nog halva tårtan själv!! Vilken glädje att ha henne hos oss...det är så kul att se henne och att få henne att berätta. Igår när hon jobbade på, som hon alltid gör när hon är hos oss så frågade jag om hon jobbat tidigare... detta är mitt första jobb sa hon och sken som en sol. 
Så förstår ni den lycka ...att ha ett jobb även om det för närvarande bara är 2 tim om dagen, att ha arbetskamrater, få betalt och att t om få äta tårta på arbetstid!!

Till Ploys arbetsuppgifter numera ingår det att köra Ning och Rom hem till det deras lilla bo....första dagarna var jag livrädd att Ning skulle tappa sin baby....så i väntan på att en Baby-Björn sele ska dyka upp så fick det bli en hemgjord "magsäck" a'la Hang On. 
Idag kommer antagligen en barnvagn inrullades....så sen hoppas jag att Ning börjar promenera...det skulle kännas mycket säkrare.

Årets Smålänning 2013

Gästbloggare Asklöf - Hallå, hallå - det var mitt bidrag till Annikas utnämning av Årets smålänning - pinsamt men sant och i direktsändning dessutom.....

Nåväl, jag hade världens sjå att få henne att befinna sig på en bra plats med bra mottagning eftersom Hasse P skulle ringa från Jönköping.

- Annika, kan du ta hand om Lukas på tisdag e.m, jag har ett superviktigt möte vid 5-tiden....

- Det skall nog gå bra!!

Några dagar senare - 

- Glöm nu inte tisdag e.m....

- Vadå, har jag lovat nått.....

Allt gick bra och jag klev in genom dörren 16.50 tisdag e.m med en flaska skumpa och en blomsterkvast djupt nedstoppad i en svensk slitstark plastpåse där det stod - ''Hästbiten''

Resten är historia - mission completed!!

GRATTIS ANNIKA - du behövs här, smålänning eller ej!!

http://t.sr.se/1f6MbXJ

Länk till programmet

Lönsamt tiggeri

För länge sedan....brukade jag anordna stora loppisar nere i slummen. Jag samlade in massor av kläder och prylar som vänner hade vuxit ur eller tröttnat på. Sen drog jag ihop några som vill hjälpa till och sen slog vi upp dörrarna i den skola som jag tidigare var volontär i....på några timmar brukade lokalen tömmas på grejer och en ganska stor summa pengar kunde lämnas över till skolan som fick lova att använda det till annat än löner och driftskostnader av lokalen....så det har blivit en och annan utflykt för barnen för dessa pengar.

Bild från vårt gästrum...när en av de tidigare insamligarna pågick

Nu när Ning behöver hjälp med kläder och vagn till sin baby och jag tycker alltid att man ska ta reda på vad som finns innan man köper nytt. Så jag skrev några rader och frågade "sweorna" och precis som jag gissade så var det många som hade kläder och andra grejer för en baby....så nu har vi fått in så mycket kläder och annat så det räcker till många småbarn. Tack till alla givmilda och alla ni som erbjudit er att kläder och vagn....denna gången har barnvagnsfrågan lösts ändå...men det känns bra att veta att vi kan be om hjälp en annan gång.

Nu har jag äntligen printat in namnet på Nings baby...han heter Rom men kallas för Rak..."älskling". Det var så mysigt att se Ning idag....när hon hämtat Rak på dagis så satt hon med honom på soffan och började småprata med honom vilket vi inte sett henne göra tidigare....han gurglade och visade att han gillade det.  Det känns en lite smula hoppfullt...

Flitens lampa lyser och det är kallt....

Nu är det mycket på gång igen med bl a många besökare, vilket är jättekul men också tidskrävande. Jag klagar absolut inte för jag gillar att så många faktiskt tar sig tid att komma ner och se hur vi arbetar, ibland också besöka någon av kvinnorna som gör galgar. 

Det är ju tack vare ALLA dem som varit här och med egna ögon sett att vi använder galgpengarna till att hjälpa på rätt sätt, som också ser till att Hang on Hangers sprids vidare.

Många är de besökare som kånkat hem väskor fulla med galgar....en del har sålt själva och andra har varit kurirer och lämnat vidare till våra trogna försäljare. 

Thina som jag skrev om här tog med sig 100 set hem....varken jag eller hon själv trodde att hon skulle kunna sälja såå många på bara nåra veckor, men det fixade hon, vartenda set. Igår kom ner med en bunt stor pengar som nu ska växlas in till thaibaht.

Flera av mina besökare under julhelgen blev förtjusta i mina färglada armband...som en vän här i Bangkok och jag har klurat ut. Delar av tekniken är ganska lik sättet galgarna görs på....men så mycket "pilligare". Ploy har tjata om att få göra något med pärlor,(för hon saknar sitt gamla jobb i mellanåt, där hon bara trädde pärlor). Nu ska vi göra en liten collection och se hur det blir....vännerna har redan beställt så nu gäller det att hinna lära upp några duktiga tjejer och sen utveckla ideen ännu mer.

Vi är så oerhört glada att Ning verkar ta sitt jobb på allvar....hon kommer så gott som varje dag och är oftast punktlig. Hon är nyfiken på att prova ny uppgifter och det mesta vi ber henne göra, gör hon. Nu har varit hos oss 9 dagar!!! den 10 dagen var ju barnläkaren på hembesök, så då är det klart att hon inte kunde jobba.

De sista veckorna har det varit riktigt svalt i Bangkok....kallaste på 30 år! Alla klär på sig extra....jag har plockat fram duntäcket igen och går för det mesta i långärmat och jeans. Lillkillen har alldeles för lite kläder...när det var som svalast var han klädd i bara ett litet tunt linne och blöja. 

Ning berättade att hon köpt en tröja för 10 baht/2 kr men den var i tvätten. Nu har Ploy lovat att ta med urvuxna baby kläder och jag har skickat ut mail och tiggt om mera kläder och utrustning hos de svenska mammorna i Bangkok. Det har redan kommit in en hel del kläder så nu ska han inte behöva frysa.

Det är inte bara jag som fryser.....de flesta hundar har också byltat på sig lite extra i dessa vintertider....

Chatrium Hotel hänger på

Trots många helgdagar och problem med demonstrationer lite varstans så har vi på ganska kort tid lyckats sälja in Hang On Hangers på Chatrium Hotel Riverside. Det ligger nere vid Chao Praya River, mellan Saphan Taksin piren och Asiatique. Jag ska inte ta åt mig hela äran för vi har fått en otrolig hjälp av en väninna, danska Louise som bor alldeles intill. 

Till att starta med så kommer de att sälja galgarna till självkostnadspris i hotellets lilla coffeeshop....men i framtiden kommer det kanske också att bli tillfälle att både Hänga På i rummen och, vilket jag hoppas mycket på även kunna köpa dom på samma sätt som man handlar från mini-baren.

Jag och Louise träffades och plastade in alla set, hemma hos henne. Så passade vi på att ta en lunch på hotellets uteservering. Under tiden hade Moew och Ploy fått i uppgift att ta sig från piren i Klong Toey S7 och upp till Chatrium el Sampan Taksin...(jag är tämligen säker på att det går båtar denna sträcka). Det skulle vara kanonbra för det skulle innebära att vi kan ta båten från slummen och upp till China Town och slippa trafiken. Jag vet inte hur noga de kollade men någon båt kom de inte med utan med buss...eskorterade av Moews man. 

Tror han också var sugen på ett besök på ett 5 stjärns hotell ;) Ni ska veta att det är ett stort äventyr för dem som bor i slummen...och då hör ändå Moews familj till den grupp som troligen har sett mest "fina" ställen utanför "jet sip rai". Det var ju inte bara för att låta Moew och Ploy se det tjusiga hotellet som jag bjudit med dom....utan för att det blir så mycket bättre när Moew förklara hela proceduren med tillverkning och vad våra projekt går ut på. 

Den thailändske managern fick bästa informationen och det är så viktigt att Thai personalen är positiv. Moew fick också en kort info om att det behövs en massa personal till hotellet....så hon kan kanse bli en länk mellan arbetssökande från slummen och Chatrium. Som ni ser på bilderna så blev det ju ett besök på 36 våningen därifrån kan man nästan se ända till Klong Toey, 70 rai. Snacka om skilda världar...

Besök hos Ning och babyn

Dagens inlägg är redan gammalt...jag skrev det i torsdags,  men av div anledningar blev det inte klart förrän nu...

Denna vecka när anti government demonstranter har blockerat i stort sett varenda vägkorsning och de flesta skolor varit stängda. Så har jag försökt komma ifatt med pappersarbete och mail samtidigt som kunnat påminna sonen om att bara för att skolan är stängd så är det inte förbjudet att titta i en bok!

Idag gick Hugo till skolan igen....mamma var nog gladast. Nu är det bara att hålla tummarna att det håller i sig fram till februarilovet.

Barnen i Thai skolorna var lediga av annan anledning....det är "Uppskatta din Lärares Dag" idag ch då är lärarna hemma och njuter. Så av den anledningen har vi haft "barnabetare" hos oss idag....Pinky och Princess, Moews båda tjejer har hängt med oss idag och fått jobba lite också. Jag envisa med att prata engelska och ger mig inte förrän de svarar på engelska....båda två förstår massor men är så ovana att prata att de får tunghäfta när de ska svara.

Idag pysslade vi med pärlor och siden som ska bli fina armband....spännande och kul att få göra något annat även om det finns en hel del likheter i hur de virar tyg på galgarna.

Vår nya medarbetare Ning dök inte upp idag....så då gjorde vi ett hembesök för att  höra anledningen. Jag hade tidigare inte varit hemma hos Ning och hennes sambo och lille son....har bara hört och sett bilder  som visat att de bor väldigt spatanskt. Deras lilla skjul inte var mer än 5 m2!!

Vi knackade på och blev hälsade att komma in....de har redan besök av en läkare och sjuksköterska som kommit för att kolla babyn och för att visa Ning och fadern hur man tar hand om sitt barn.

De kallar mig för grandmother....inte utan att jag blir lite rörd. Han är så fin den lille killen och och Ning blir intresserad när hon ser att jag kan få honom att "prata"och gurgla.

- Han försår redan svenska, säger jag ....då skrattar Ning.

Det känns bra att veta att vi är många som håller koll på denna lilla familj....pappan är bra och han gör sitt bästa för att vara en bra pappa till både sin son och sin sambo. Vi får se hur mycket vi kan hjälpa....just nu är det Ning vi försöker stärka på olika sätt. 

Att pojken får bra omvårdnad, ser nog dagis och sjukvård till...men självklart kommer vi att slå larm om vi märker att pojken skulle må dåligt på något vis.

Denna text var skriven direkt på väggen innanför dörren.

Det var ett väldigt omtumlande besök i det lilla skjulet utmed järnvägsspåret....men jag känner mig ändå glad över att vi i Hang On projektet fått chansen att kanske inte förändra allt men i alla fall hjälpa så gott vi kan för att de ska ha chans att växa i sin roll som föräldrar åt den goaste lille kille.

Åren går...

Det är inte klokt vad tiden går.....idag är de faktiskt 12 år sedan vi flyttade hit. Just nu är jag inte på något vidare firar-humör, får spara det till ett tillfälle då inte stora delar av stan är ockuperat .

Vi bor så nära ASOK korsningen så även om vi inte kan se demonstranterna så hör vi dom...i eftermiddags gick jag bort för att se om tygaffären som ligger i korsningen var öppen....konstigt nog så var den det, de hade bara låst den rätta ingången så vi fick ta sidodörren. Stämning var hög ute bland demonstranterna redan vid fyratiden...live-bandet på scenen såg till att få upp stämningen ordentligt. 

Jag har tappat räkningen på ALLA de gånger Bangkok har sett ut på detta sätt sedan vi kom hit 2002...jag tror jag har sett fler campare på gatorna i Bangkok än ute på öar och nationalparker.

Vill ni följa det politiska läget lite närmare så läs Susannas och Kjällmans bloggar

D

Bilder från idag....camping på Sukhumvit utanför Terminal 21

Idag kom Ning tillbaka....hon verkar gilla att ha något att göra.  Medan alla de andra tjejerna virar på tyget på galgen så får Ning göra tvärtom nu ett tag....ta bort tyget från en del galgar som vi inte är helt nöjda med. 

Hon får lön per timme, hela 50 baht...för oss är det viktigaste att bygga upp ett förtroende så hon kommer tillbaka, det är sen vi kan börja stärka henne på olika sätt.

Jag gör en efterlysning här....finns det någon här i Bkk som har en enkel babysulky som kan användas till en 2 mån baby och som kan tänka sig att ge bort den? 

Pizzaparty och en ny galgtjej....

Nu har det blivit glest mellan inläggen igen....det är varken tid eller ämne som saknas. Utan mitt skamligt dåliga vetande och ointresse för att förstå hur en dator funkar. 

Som det är nu går inte att blogga ifrån den och jag reder inte ut de begrepp som kommer upp när jag försöker hitta felet.

Nu har jag lånat en annan dator får se om jag lyckas göra klart detta inlägg.

För två-tre månader sedan hjälpte vi denna unga mamma att med hjälp att betala sjukvårdskostnaderna i samband med förlossningen....sen har vi på olika sätt försökt få henne att börja jobba lite smått hos oss. läs . 

Fram tills i torsdag hade hon inte dykt upp men då kom hon förbi när hon hämtat upp sin son på dagiset som ligger granne med vår lokal.

Pojken är så fin och mamman gör nog vad hon förmår....men utan dagisplats skulle det aldrig fungera eftersom maman själv inte riktigt har förmåga att se hans behov. 

I torsdags kom hon iaf och sa att hon skulle börja jobba....vi hade ju hört det förut så vi trodde knappast att hon skulle dyka upp. 

Men hon kom före utsatt tid....och gjorde de arbetsuppgifter vi gav henne. Efter 2 timmars jobb fick hon lön och förhoppningsvis en liten gnutta av tro på sig själv. 

Belöningar måste man ha....vi ordnade med en efter-jul-fest i F.A.Bs regi. Khun Å bakade pizzor så det stod härliga till...och våra kvinnor och barn klämde i sig det mesta.

Varför får vi inte en sked istället för kniv att äta med? undrade barnen. Mycket fnitter och olika stilar då de delade sina bitar. 

Kan inte låta bli att tänka på hur tafatt jag själv var när jag skulle äta med pinnar de första gångerna  när vi bodde i Kina. Riktig gräddtårta med jordgubbar.....mumma tyckte alla. Sen blev musikleken och svensk fiskdamm....jättekul tyckte alla.

Det är så bra att ha Susanna och F.A.B alldeles inpå knuten....perfekt ställe att hålla party på!! 

Ploy tyckte det var mest spännande ute i köket och efter en stund hade hon tagit på sig att vara bagarens assistent. 

Under kvällen bestämde vi att Ploy ska få bli elev på F.A.B två dagar i veckan då Moew är iväg på sin engelska utbildning.....rätt ska vara rätt!