Mai's historia

Idag har jag hämtat ett nytt lass av galgar hos Moew. När vi stod där och synade de färdiga galgarna, knackade det på dörren. In kom en ung tjej, som tidigare var en av barnen på Baan Chivit Mai, när jag började som volontär där för ca 7-8 år sedan. Lilla Mai som blivit övergiven av sina föräldrar, lämnad vind för våg i slummen....hon bodde lite varstans i början, sen tog khun Pen(Jip's mamma) och Moew på sig ansvaret för henne. Mai,s mamma var från Kambodja så därför var inte Mai registrerad och fick inte gå i vanlig skola. På BCM fick hon ändå lite grunder ihop med de yngre barnen.

Jag kunde inte förstå varför det skulle vara så svårt att få tag på en skola som kunde ta emot Mai. Så envis som jag är så tog jag med mig min maid Thong och Mai och knallade iväg till närmaste skola. Inte var det några problem....Mai kunde få börja direkt. Vad de däremot inte sa var att hon skulle börja ihop med 5 åringarna....hur kul är det för en 12 åring?? Självklart blev det inte så många veckors skolgång.

När Mai var 14 år bestämde hon sig för att klara sig själv. Hon skaffade kille och flyttade hem till honom. Som gammal fältassistent inom socialverksamheten började varningsklockorna ringa. En dag åkte jag, Moew och min dåvarande maid, och letade upp Mai för att prata sex och samlevnad.... eller rättare sagt, jag pratade de andra bara skämdes...sånt pratar man INTE om i Thailand!! Jag bad maiden att översätta det jag sa och inte bry sig om vad det var hon översatte. Oj, oj vad genant....jag fick gå efter henne flera gånger när hon försökte slippa undan att översätta. Först pratade jag med Mai och sen dök killen upp och fick en lektion också. Inte bara dom förresten....det var många nyfikna som tittade ut ur sina bon. Tyvärr visade det sig att lektionen kom vi några veckor för sent....graviditeten var redan ett faktum!!

Moew ville så gärna bli extra mormor åt den lille killen, men så blev det inte.

En vecka innan Mai fyllde 15 år födde hon en välskapt liten kille på ett hem för ensamma mödrar men efter några veckor fick de komma hem till farföräldrarna och allt verkade ändå ganska så bra. Men efter ett år ungefär fick inte Mai bo kvar längre....då hade det skurit sig på alla plan. Babyn tog farföräldrarna hand om.

Efter det strulade Mai ordentligt....både sålde och använde droger. Jag har tappat räkningen på alla gånger hon suttit i fängelse. Strul, strul, strul. Moew har ändå hela tiden funnits där för henne och aldrig gett upp hoppet om att vi ska kunna hjälpa Mai. Bl a ordnade Moew så Mai fick komma bort från Bangkok och f[ chansen att ordna upp sin situation. Hon skulle jobba på en lantgård 80 mil norrut....men också det blev också en kortvarig vistelse.

För ca 2,5 år sedan fick Mai en dotter ihop med en "ordentlig" kille. De hade det riktigt bra ett tag....tills Mai skaffade sig jobb på en tjejbar...sedan dess har hon åkt in och ut ett antal gånger igen.

Igår berättade Moew att Mai besökt henne och väldigt gärna ville träffa mig. Så idag när hon dök upp igen då började känslorna snurra. Vi kramades hårt och länge. Ohh vad jag tycker om denna lilla Mai....samtidigt som jag så många gånger sagt till mig själv...."sluta bry dig" man kan inte hjälpa ALLA hur gärna man än vill!!!

Mai jobbar vidare på Soi Cowboy....alla som känner till Bangkok ryser när de hör talas om den gatan. Lönen är 0 baht....enda sättet att tjäna något är att bli uppraggad av någon kund.

Mai berättade att hon har ändrat sitt levene att hon inte använder några droger varken knark eller sprit längre.....sant eller inte, vad vet jag. Pengar verkar hon inte tjäna så mycket i alla fall....bra kan jag tycka.

Jag frågade henne vad hon skulle göra idag, om hon hade pengar??

-"Åka och hälsa på min dotter", svarade hon. Jag vet så väl att det troligen bara är hennes vanliga sätt att fixa pengar....men något säger mig att hon måste få EN CHANS TILL.