I Söndags eftermiddag fick jag förmånen ett bevittna ett fantastiskt möte nere i Klong Toeys slumkvarter. Två mammor från varsin del av jordklotet möttes för allra första gången....
Marie fick höra Wasanas och Fons historia via mig för mer än 5 år sedan...eftersom Marie också har en handikappad dotter, Amanda, så kände Marie så starkt för att hjälpa Wasana. Varje månad har jag förmedlat en summa pengar från en mamma i Sverige som gjort livet så otroligt mycket enklare för en mamma i ett av Bangkoks fattigaste område.....att kunna ta hand om sitt barn på bästa sätt.
Sådana här möten känner jag igen , men blir ändå tårögd bara jag läser om det. Tänk så många gånger jag önskat att de hemma i Sverige varit med vid besök hos familjer. Man kan nog inte förstå hur folk har det, förrän man verkligen är på plats. Jag har en familj i Sri Lanka med handikappad son som fått hjälp från mina vänner, bl a stort bidrag till ett hus. Redan första gången vi besökte familjen efter inflyttning i huset, så hade grabben utvecklats. Tidigare hade de bott i en mörk riskoja ett par meter från järnvägen. På 3 år har han genomgått en otrolig förändring och då tänker man, att om han hade fötts i en rikare del av världen, så hade han säkert inte haft så stort handikapp. Nu blev det inte så och jag är glad för varje steg han tar i sin utveckling./Gudrun
SvaraRaderaTack Anga och mamma Maräng för jag fick se detta möte. Ögon och näsa rinner när jag ser er tillsammans. Ha det jättebra med småmarängerna på er underbara resa.
SvaraRaderaJa, det är stort! Kram S
SvaraRaderaJag blir så glad...
SvaraRaderaBilden,där Marie och Fon har världens varmaste ögonkontakt,berör ända in i ryggmärgen!