Jag har har en del kompisar som gärna vill hjälpa både enstaka insatser men också mer långsiktigt så jag tänkte...att detta skulle vara en ide att ta efter nere i slummen där jag hjälpte till. Att förklara vad detta gick ut på var inte det lättaste...så min lilla önskelåda förblev tom. Förutom en utflykt till en park med barnen på BCM så hände det inget förrän, Jips brev kom...
Jip en ung flicka som bott i slumkvarteret hela sitt liv.....och som inget högre önskade än att få studera på universitet!!!! Som hennes situation var nu så fanns det ingen chans för henne att få läsa vidare.....så hon frågade om jag kunde hjälpa henne att hitta en sponsor som kunde hjälpa henne
Först tänkte jag nej,nej ,nej..... detta var inte riktigt den nivå jag hade tänkt hjälpa på. Men efter ett tag kände jag ändå att jag ville prata med henne.
Är det inte vettigt att visa andra ungdomar i slummen att det faktist finns en möjlighet även för dem att studera vidare.... Ju mer jag tänkte ju mer kände jag för att hjälpa henne.
Hur mycket skulle det handla om i pengar?
Finns det studielån?
Vilken utbildning skulle hon läsa?
Räckte hennes förkunskaper?
frågorna var många......svaren kommer i nästa i inlägg om Jip
















