Gott slut...

Ny kamera....härliga bilder....men efter en lång frustrerande stund vid datorn....kan jag bara konstatera att detta med blogg är nog inte min grej!!!

Gott Nytt År från ett ljuvligt Koh Samed

Julklapp och födelsedag

Oops, ny kamera...tror ni det kan hjälpa???

Tomten har visst höga tankar om mig!!

själv tycker jag att detta fotot är ett av de bästa jag tagit med min

gamla kamera......kanske skulle den duga ett tag till....

i morgon blir det fullt upp...min "unge"make fyller 50 känns som han håller på att bli "old"

så då får man upp och fixa frukostbricka och sjunga lite...sen åker vi til Koh Samet för var tror ni annars han vill fira sin stora dag??

GOD JUL

Ha en skön julafton......det ska vi ha!!
Annika, Stefan och Hugo

Karl Bertil Jonsson

Igår ringde Lena...en väninna i Bangkok till mig....under hennes skrivbord
hade det stått en tv ända sedan förra julen (då familjen köpte sig en flatscreen i julklapp)Nu undrade hon om jag visste någon som behövde en TV....
Jag har funderat fram och tillbaka....men inte kommit på vem som skulle få den...

Oi och Foom

Igår kom min bror Mats och hans familj hit i bagaget hade de en begagnad sulky som han tiggt av en jobbarkompis. Den skulle en liten 4-årig handikappad kille, Foom få. Idag åkte vi ner till Klong Toey för att lämna sulkyn till mamman och Foom och när vi satt där och pratade så kom vi in på vad Foom gillar att göra....att lyssna på musik gillar han sen frågade jag om han gillar att titta på TV...."vi har ingen TV" sa Oi....och så var den saken löst.

Så sent ikväll levererade brorsan och jag en TV till Foom och hans familj ...det känns bra lite som Karl Bertil Jonsson

Vi hann också med ett besök hos Wasana och Fon.....Mats ville kolla huset. Jag var lite orolig för han är ganska så kritisk eftersom han själv är i byggbranchen....men HAN var faktiskt imponerad...det fanns inte mycket att klaga på fast han försökte hitta lite fel...det var visst någon skrav på en hängränna som inte var riktigt tät!!!

Vår julgran

När jag var barn älskade jag att pynta granen....allt var tillåtet att hänga upp...mamma tyckte att en julgran skulle kläs med sånt som jag och mina syskon gjort själva...och med kulor som alla såg olika ut. När jag blev tonåring och såg att i vissa kompisarnas hus var granarna "stylade" då försökte jag få morsan att bara hänga röda kulor i granen ....men det gick hon aldrig med på....."en gran ska väcka minnen", tyckte hon.

Sen när jag fick egen familj och egen julgran...då började jag precis så stylat som inredningstidningarna visade...ena året röd kulor nästa år silverkulor...tjusigt tyckte jag då. Men när barnen kom hem med sina egna små julgranssmyckningar så var det ju helt självklart att de skulle hängas upp i granen...under skolåren hann det bli en hel del fina små grejer...och
fortfarande finns Johans lille papperstomte med lång, men bara 2mm tjock hals kvar i lådan med julpynt....och hade inte varit för att julpyntslådan plus allt annat från vårt svenska hem finns i en container någonstans i Sverige sen 10 år tillbaka....så skulle den lille långhalsade tomten, fått hänga på granens finaste gren år också!!





Nu har vi en 2 meter hög plastgran...faktiskt riktigt fin för att vara en oäkting. Jag provade att köpa en riktig gran första julen vi bodde i Bangkok....inte en enda av grenarna var tillräckligstarka för mitt julpynt...så sen har det blivit plastgran.




...och kulorna...ja, de kommer från Asiens alla hörn...Filippinerna, Kina, Indonesien, Indien och Thailand och resten är hemgjort eller köpt på IKEA.

Julfest i thaistyle 2

Idag var det dax för ännu en julfest...idag tillsammans
med alla från Baan Chivit Mai Klong Toey. Festen var
förlagd til en kyrka i Bangkok...en verkligkontrast till
fredagens julfest....men självklart en del likheter också
som...lucky draw....god mat. Sen bjöds det fina julsånger
och avslutningsvis en musical som jag inte förstod ett dugg
av, tyvärr hade den inget alls med julen att göra....jag som
sett fram emot julevangeliet...men icke.



Ett glatt gäng untanför kyrkan.....Fon i finaste gå-bort-stassen
omgiven av glada barn.
Julgransdekorationerna är pet-flaskor fyllda med rött och grön
färgat vatten...smart va? (oj då, jag ser visst lite dåligt fast jag inte
druckigt en enda glögg idag.....blått och grönt ska det ju vara)



Jag kunde inte låta bli och tänka på Emil i Lönneberga när han sa
-så äter bara den som är "redit" hungrig...när han ställde till med kalas
för jonen i fattigstugan. Men här räckte maten även till ...."de som redan
är feta så det räcker."...gott var det också!

Julfest i thaistyle...

Så var det dax för den årliga julfesten på företaget Stefan jobbar för.
Undrar varför jag följde med??

Personalen bjöd på underhållning.....Stefan trivs ju som synes

värre var det med Hugo...han höll på att dööö såå pinsamt var det

......bra lön har hon nog fått i alla fall för det har

krävts många operationer att tillverka denna vackra

kvinna.

...och kareoke på högsta volym..... av naturligt skapade tjejer

Lucky draw.......störst är bäst.....sägs det!!

Det blir nog inga fler julfester, inte för min och Hugos del i
alla fall.

vinter i Bangkok....

just nu är det faktiskt den kallaste årstiden även här i bangkok. Termometern visar bara runt 25 grader så thailändarna och jag fryser lite. Så att sticka filtar och varma mössor tycker vi på stickcafeet är helt ok.



en grytlapp eller halsduk....det är väl det första man lär sig sticka
var i världen man än bor.....enligt tjejerna är det bara japaner och koreaner
som använder mössor i Thailand....



...så måste ju ALLA vara med på bild också...lilla dottern tillhör
mamman i mitten, men hon stickar så flitigt så det är alltid någon
annan som tar hand om hennes barn.

var gör ni av era småpengar?

Nu är snart vår svenska 50-öring värdelös.....jag kommer inte att sakna den ett dugg, har aldrig riktigt gillat den där lilla bronsfärgade pengen. Nu blir 1 kronan minsta myntet ....omvandlat till thaibaht blir det "nästan" 5 bath. Tänk om thailändarna fick för sig att dra in ett enda av alla dessa mynt som finns här......10-,5-,2-, och 1-bahtare.....50-, och 25 - satanger (25-satagen kallas också salung) men det tror jag inte kommer att hända så länge vi bor kvar.....

Varken maken eller jag gillar en massa småpengar i plånboken så har jag hittat en lösning...som både passar oss och gör andra glada.

Plåtsparbössor......utplacerade här och var i hela lägenheten. Jag är lite snål...behåller alltid 10 baht-are själv...förresten försöker jag lämna småpengar i affären också så jag får sedlar tillbaka...fattar inte hur vi lyckas få ihop allt detta "skrot".

..och vad gör vi med dessa bössor... jag brukar lotta ut dem bland ungdomarna som jobbar på Baan Chivit Mai. I år har jag 1 stor bössa som väger 4,3 kilo!!!..(oj, oj...nästan så jag är sugen på att öppna och räkna....men då kanske jag ångrar mig och behåller pengarna själv;) och 4 små som är halvfulla...jag får väl hitta lite andra vinster också ....så alla får något.

Koh Samed...del 2

En dag när vi steg i land på Koh Samed så var det något som inte stämde.... Sky High hade ändrat utseende, resturangen hade krymt och nu fanns det plötsligt 8 nya rum.....
Sen tog det nog inte mer än en månad, så fanns det ytterligare 10 rum..... så ser det fortfande ut...8 beachfront rum och 10 andra rum.

Första natten......jag tror vi var de första som bodde i rummet, vi kom hem ganska sent på kvällen, skulle bara in och duscha bort sanden på fötterna....då....lossnade duschen från väggen och en kaskad av vatten sprutade ut i hela badrummet.....och ut i sovrummet...rakt in i tv!!!!! Det dröjde ett tag innan vi lyckades få tag någon av personalen som alla låg och sov.....sen var det bara att ta sitt pick och pack och flytta till ett annat rum.....nu var ribban satt!

Vi övergav inte Sky Hight...efter den händelsen....och inte efter nästa eller nästa heller. På något sätt har det positiva alltid uppvägt det negativa. Våra förväntningar Är väl inte så höga och därför blir vi aldrig besvikna. Personalen gör alltid sitt bästa för att vi ska ha det bra och trivas....och det gör vi verkligen, nu kan inte tänka oss något annat ställe.

2 barn och 2 barnbarn...myser i dubbelsängen

Gustav tar en tupplur, i bakgrunden ser man skillnaden mellan

de första rummen.....spröjsade fönster...och de nyare rummen

utan spröjs...här är det inte så noga.


Under stora trädet utanför rummen är det alltid en skön skugga,

.....här har många spel spelats och många öl druckits.


det finns inte ett enda hotell eller guesthouse i hela Thailand som inte har ett andehus

placerat i bästa läge.....och Sky Hight är inte sämre.

jag skulle nog satt en annan rubrik på detta inlägg.....Sky Hight ÄR Koh Samed för mig!!!

Fon

Fon mår inte riktigt bra hon har varit förkyld några

dagar. Idag såg jag att det finns en kommunikation mellan

mor och dotter.... Fon "sa" tydligt ifrån när hon ville komma

upp och sitta hos Wasana. När Wasana småretades med

henne så blev hon arg....men det gick snabbt över.

jag gillar detta fotot.....Fon, vad tänker du på?

Lucia i Bangkok

Igår var vi på Lucia-firande i "stora" kyrkan på Convent Rd.
Jag tycker i alla fall att det är mycket mer högtidligt än som förra
året då Lucia firades utomhus. Tyvärr blev det inga bra foton
inomhus....så ni får nöja er med dessa som jag tog efteråt då vi
minglade på kyrkbacken och drack glögg och lussekatter.



Petra blev Bankoks Lucia för 2:a året i rad
hon skötte sin uppgift med bravur.




4 söta tärnor.....som visar att de verkligen gillar
vårt skandinaviska sätt att fira Lucia...alla dessa tjejer har
svenska pappor och thailänska mammor....som ser till att
de får växa upp med traditioner från respektive land.

längtan

Förra året firade vi jul och nyår i Sverige....första gången sen vi flyttade till
Thailand för 8 år sedan. När jag bläddrade bland mina foton idag fick jag en
sån längtan efter...



......... att bygga pepparkakshus med barnbarnen





......snö och kallt

......allmänhetens åkning i Borohallen

....bada tunna när det är -10 ute

......promenera på sjön

Nobels fredspris

– Någonstans i dag kommer en soldat att möta en motståndare som är honom övermäktig, men han kommer att stå kvar. Någonstans i dag kommer en demonstrant att möta övervåld, men hon kommer att fortsätta gå. Krig kommer att finnas kvar, men vi kommer att sträva efter fred. Det är vår uppgift här på jorden.

Så slutade Barack Obama sitt tal efter att han tagit emot årets fredspris, i Oslo idag.



Jag säger SKÅL och GRATTIS!!

Så käre Mr Obama, visa nu mig och resten av jordens befolkning att du är värd denna stora utmärkelse.....vi tror på dig!!

Glöggen den goda

Ända sedan vi flyttade utomlands har jag gjort egen glögg varje år.

Inte alls särskilt svårt att göra även om man inte har tillgång till

Santa Marias glöggkryddspåsar. Jag köper ett billigt rödvin, tillsätter lite

strösocker-kanelstänger-kryddnejlikor-russin-kardemummakärnor-rivet

apelsinskal+apelsinsaften eller hela apelsinklyftor.....och spetsar med

en skvätt vaniljvodka.

Nu står den där i grytan och sprider en ljuvlig doft i köket...

jag brukar låta glöggen stå och gotta ihop sig med kryddorna

minst 1 dygn innan jag silar och tappar upp på flaskor.

Fast jag var ju tvungen att provsmaka lite redan ikväll....den blir

minst lika god som förra årets. På fredag blir det glögg hos oss

välkomna...

baka, baka liten kaka...

Jag kör samma filosofi på alla mina projekt.....jag ser till att involvera andra, så de känner sig delaktiga. Så när iden om ett Stick-cafe utanför Baan Chivit Mai dök upp...... så frågade jag lite "blygsamt" några väninnor om de var villiga att skänka en hembakad kaka eller några påsar bullar någon gång i månaden. Vänner ja,...det är de som alltid ställer upp när man behöver dem!!
Till denna torsdag hade Nina bakat bullar och sen bidrog slöjdlärare Kia, själv med rulltårtan. Precis som tidigare gånger så hann Ploy knappt plocka fram brödet innan det var slutsålt....thailändare älskar verkligen svenskarnas hembakade godsaker..... jag också förresten ; )

OM....detta stickcafe kommer att fortsätta så hoppas jag att vi kan lära upp några av tjejerna så de kan baka själva....men då behöver vi först en lokal och sen en spis med ugn!!

En del ger sig aldrig utan övar och övar...khun Aom däremot

tittar helst bara på när andra lär sig




Jag måste visa min fina present.....som jag fick Wasana denna dag.

En gul top som hon själv suttit och virkat till mig när husbygget

har pågått som bäst.....visst är hon gullig?? Nästa gång kanske det

blir en stickad tröja istället för hon gillade verkligen att sticka. Fast det var

första gången hon prövade så hade hon inga som helst problem att

få maskorna rätt.

Lägg märke till filten i bakgrunden...den kommer från några damer i Eksjö

trakten....samt en bunt med stickor och restgarner... the perfect gift!!

"hemma hos"...reportage

Wasana visar några av de toppar hon virkat. I bakgrunden
ser ni den nya garderoben som hon fått av Kat i Jakarta.


Foton av Fon...hänger nu på rad i fina huset. På det första är
hon 15år, på det i mitten 10 år, på det 3 dje 5år.

Fotot längst till höger
är på Matilda och Amanda...Maries tvillingtjejer. Marie har
sponsrat Wasana i flera år så hon har en stor plats i Wasanas
hjärta.



Varje gång jag tar med mig besökare hem till Wasana, så
blir vi alltid lika positivt bemötta...igår var det Malin och
hennes familj som fick träffa Wasana och Fon. Wasanas
syster, (hon med vattenmätaren) tittade in en stund
med sitt lilla barnbarn. Gustav och Filippa ser ut att
gilla besöket.




Fon märkte inte ens att huset var fullt av folk...hon sov så gott
på soffan som Susanna gav till dem förra veckan. Livet har
verkligen ändrats för dem.....inte bara ett nytt hus utan.....
utan också en del möbler.....till julklapp ska det bli ett kylskåp!!

Röda och Gula = Rosa

......jag måste erkänna en känslig punkt jag har.....jag gråter när de spelar marschmusik.....nationalsånger eller kungasånger. Så nu har jag precis torkat tårarna efter att ha sett hela National Stadiums sportarena med rosaklädda thailändare hylla sin älskade FAR. Ursäkta för dåliga bilder...ta foto på tv:n var ingen hit ;(

Jag har följt det hela tillsammans med min maid...som också blev lite rörd när jag

blev det. Vi stod här framför TV:n och sjöng (jag nynnade bara) med, så gott vi kunde.

Det mest fantastiska i detta firande är..... att ALLA oavsett om de är

röda eller gula i vanliga fall.....idag och fram till den 13 dec står de sida vid sida

och hyllar sin älskar sin King Bhumibol...sin FAR. Jag önskar att det kunde vara så för jämnan. Själv följer han väl festligheterna från sin

sjukhusbädd...... ALLA som var klädda i rosa eller på annat sätt kunde visa att

de var på väg till festligheterna för att fira FARsdag fick åka gratis på Skytrain, båt, och

lokalbussar. Gissa om man fick "knö" sig fram på skytrainet....när vi åkte till MBK

och hade inte en aning om vad som var på gång......

Det var trångt på MBK också.... många rosaklädda damer passade på

att fynda lite, innan de intog sina platser på sportarenan.

Long live the King

Thailands högt älskade kung Bhumibol Adulyadej fyller 82 år den 5 december.
Då firars också Fars dag ... eftersom de allra flesta thailändare också ser Kung Adulyadej som en far så är det viktigt att fira både honom och sin egen far. Eftersom födelsedagen i år infaller på en lördag så får alla kompensationsledigt på måndag istället...långhelg igen!!

Överallt i Thailand smyckas det med porträtt av Kung Bhumibol tillsammans med vackra blomster uppsättningar. Alla skolor har också egna utsmyckningar...här en blyertsteckning från sonens skola.

Koh Samed & Sky High....del 1

Första gången vi kom till Koh Samed var för 7 år sedan. Jag tror det blev kärlek så fort jag kände sanden mellan tårna .... det kändes som att komma till paradiset. Sedan dess har det blivit många resor dit...nu har vi slutat räkna, men det är långt över 50 gånger!! Had sai Keaw, som den största stranden på ön heter blev snabbt vår favoritstrand. Där uppe på norra änden låg SKY HIGHT, som förutom fantastiskt god thaimat hade den underbaraste personal vi någonsin träffat..... Då....hade de inga rum så vi bodde på lite olika ställen men vi tillbringade mesta tiden på Sky Hight eller på stranden precis nedanför. Här kommer lite bilder från "förr" i tiden,då vi trivdes som allra bäst där.

Ingen annanstans är sanden så finkornig.....

.....ölen så god

....havet så ljuvligt





...barnen så glada

"Vi vill åka HEM till Koh Samed" sa barnen.

Helst ville de åka dit varje helg.... och leka med personalen på Sky Hight
vi föräldrar hade lata dagar på stranden ...

.....varför inte en massage?



...eller leka på egen hand...här jag ska upp i det blå, flyga parachute!!

det har hänt mycket under dessa år...nu har turisterna hittat dit speciellt efter Tsunamin för 5 år sedan....stora hotell börjar växa upp...fast det ska jag skriva om en annan gång.