Sista rycket innan semestern

Idag hälsade jag på i Fooms klass. Där hade de besök av några studenter från ett universitet,
som höll en lektion om att det är viktigt att välja mat och dryck utan socker......
Det var riktigt roligt att se hur de små eleverna hängde med i vad som berättades.



Fooms klasskompisar



Foom klarar inte ännu att sitta i en vanlig stol....men snart kanske.
Däremot är han snabb att svara på frågor




provsmakning av olika mjölksorter ingick i lektionen....nästan all mjölk här är smaksatt....så de flesta barn vänjer sig vid sött och gillar inte alls när de får vanlig mjölk...fast de här grabbarna gillade den osötade mjölken lika bra.

Nu tänker jag ta ledigt från bloggandet ett tag.....kommer tillbaka i mitten av augusti igen.

Fast någon liten rad kanske jag får tid att skriva....men då blir det nog om livet som mormor vid Nömmens strand.

Trevlig midsommar!!!

Brakmiddag för Jip

Så var det dax för att avsluta projekt Jip....efter 4 år kom äntligen belöningen, ett jobb och ikväll har firat med både blommor och restaurang besök med hennes familj och lite annat "fint
folk".
Jip.... en flicka från Bangkoks slum som hade en dröm om att få studera på universitet. Vill ni läsa hela historien om JIP, så finns den under mina projekt....klicka på Jip.



Jips far och mor är otroligt stolta över sin dotter som nådde ända fram till sitt mål.




Best Beef, heter restaurangen den ligger på Sukhumvit mellan On Nut och Prakanons MRT stationer. Kan verkligen rekomederas även om man som jag inte äter kött....det fanns mycket annat gott att lägga på pannan.....Vi åt deras buffe men man kan också beställa från en vanlig thaimeny.

b

Hela gänget hugger in på den goda maten....Anna, Jag, Kicki, Egg, pappan, Jip, mamman och Henrik....som vi också firade lite i efterskott, han fyllde 30 i lördags!!
Stefan höll i kameran och Hugo och Sanya var på vift

Syjunte-tjejerna i Landsbro skulle ju förstås ha varit med och festat i kväll......för utan dom

hade det inte blivit en IT-ingengör av en fattig flicka från Bangkok!!!

Tur och Retur

Under Hongkong vistelsen så skulle Stefan och en kollega åka och besöka en fabrik i Guangzhou några mil in i Kina. Eftersom jag från början inte planerat att följa med, så sökte jag inte något visum till Kina innan vi åkte från Thailand, (till Hk behöver man inget).
Men väl i Hk bestämdes det att jag ändå skulle följa med....visum kunde vi ordna när vi kom fram det kollade vi med flera personer.

I passkontrollen i Hk sa jag att jag skulle söka "visa on arrival"....no problem, fick jag till svar.

Tågresan tog nästan 2 timmar....tåget var i X 2000 klass, och allt var frid och fröjd..... tills jag gick fram till luckan för visum.....can not, can not, där blev det tvärstopp. Jag skulle behöva en inbjudan och detta skulle defenitivt inte gå att fixa denna dag.

Vi ringde en av cheferna på företaget vi skulle besöka...hon försökte övertala dom att släppa in mig.....vi försökte igen och igen men i "visum-buren" var de helt orubbliga.

Så det var bara att vända om....först vänta 1,5 timme på att ett tåg skulle gå tillbaka till Hk.
Under tiden lämnade de mig inte ur sikte mer än när jag gick på toa!!! de var väl rädda att jag skulle rymma....men de hade ju mitt pass så jag höll mig lugn.

Väl på tåget igen fick jag tillbaka passet.....och efter ytterligare 2 timmar var jag tillbaka i Hongkong igen.....

......istället för att deppa så konstaterade jag att
nu skulle jag ju få tillfälle att se Daniel få sin prinsessa....fd Bangkok Karin var hade inget emot att få en nattgäst....så istället för en affärsmiddag i Guangzhuo så fick jag se ett bröllop på slottet.....vilket säkert var mycket, mycket trevligare.




Jag får väl skicka en insändare till Folkets Järnväg och klaga på dålig information.



Inte nog med att jag inte blev insäppt i Kina....jag trodde de skulle bura in mig...
när jag tog detta fotot blev det en väldigt liv på personalen på perrongen ...no photos, no photos....snabbt ner med kameran och tillbaka till min plats.

Inte såg jag någon skylt som förbjöd fotografering, däremot förstod jag att jag inte får ha med mig bilen på perrongen.....om jag nu skulle få för mig att åka tillbaka till Guangzhu någon gång ;)

Hong Kong trip

Stefan och jag har tagit en barnledig helg och åkt till HK på en kombinerad jobb och nöjesresa....ett spännande land med både beacher och storstadspuls inpå knuten.



Vad gör vi då......Kollar fotbolls VM på fullpackade pubar, varit uppe på Peaken

och titta på utsikten, träffat en svensk väninna som bor här, ätit gott, roat oss i nöjeskvarteren

promenerat runt.....men inte besökt en enda affär. Nu ska vi ta tåg,et över till Kina....

i jobbsyfte.

hjälp en vilsen bloggare

Towis flyttade hem till Sverige några veckor efter att hon lotsat in mig i bloggens värld. Lång innan jag fått svar på alla mina frågor. Sen har Susanna tålamodigt suttit vid min sida, och försökt hjälpa..... ända tills hon också åkte till Sverige. En del har vi löst men fortfarande är det mycket som för mig är en gåta. Nu vet jag inte vem jag ska fråga när båda mina bloggvänner försvunnit.... så jag tänkte se om någon av ER som tittat in här på bloggen just idag kan hjälpa mig att lösa mitt lilla problem.

problemet.....
tidigare fick jag ett meddelande på instrumentpanelen om någon lämnat en kommentar på mitt inlägg, det får jag inte längre..... jag har lagt timmar på att försöka lösa det men icke. Det är trist när man hittar flera veckor gamla frågor och kommentarer och vissa kanske jag aldrig hittar.....så hur får jag in funktionen igen??

Nu skrattar ni säkert gott.....för det är säkert jätte enkelt att fixa....för den som kan det!!

ett lyft för mina ettor...

Nu vågar jag nästan tro på att Airport-linken ska öppna "på riktigt". Det har varit mång turer hit och dit om när den ska öppna och vem som ska "ha hand om et".


Från början lovades det att den skull öppnas förra året i augusti....men nu verkar det ändå som att det mesta är klart så i augusti i år kör man nog för fullt hoppas jag.

Stationen Hua Mak ligger bara 700m från lägenheterna så det gör ju en stor skillnad
när man kan ta sig in till centrum på 10 min, istället för 30-60 min med taxi beroende på trafiken. Plus att det förstås också är såå mycket bättre för miljön.....

Jag prov-åkte sträckan idag. Nu kör man gratisturer varje dag fram till det officiella öppnandet. Läs Bangkok Info om ni vill ha en bättre rapport om Airport-Rail-link.



Tåget stannade på Hua Mak stationen så jag passade på att knäppa ett foto
från tåget......lägenheterna ligger i hyreshusen bakom mosken och till vänster ligger
Samitivej Srinakarin Hospital.



Det kryllade av poliser på perongen vid Phaya Thai de hade provåkt sträckan precis före ...så det kändes tryggt att kliva ombord.
Förresten var det flera säkerhetskontroller på stationen också innan
man kom igenom grindarna så det ska nog vara säkert.
Jag tror att det kommer vara många som väljer att ta sig till och från flygplatsen
med detta snabbtåg.....då vet man precis hur lång tid resan kommer att ta och slipper
åka flera timmar i förväg bara för att vara säker på att man ska hinna fram om det
skulle vara trafikstockningar.

an other sportsday

Fotboll är väl ok...fast visst hade det varit så mycket roligare om Sverige hade varit med i VM. Men nu är vi ju inte det och då känns det kul att ställa upp lite för våra grannar Danmark. Så vi drog iväg för att hejja på danskarna.

Båda de danska restaurangerna på Sukhumvit, Cafe Europa på soi 22 och Stable loudge på soi 8, lockade med öl och annat gott. Vi kunde inte riktigt bestämma oss om vi skulle åka iväg och se matchen Danmark-Holland eller inte och när vi väl bestämde oss blev det bråttom....så vi for till cafe Europa. En liten skara danskar, en svensk och en amerikan och så vi...the Jonassons utgjorde den danska hejjarklacken....men inte hjälpte det!!!


Men sillamackorna var precis lika goda trots förlusten....men nu får danskarna klara sig utan mig....på lördag är det ju bröllop och det vill man ju inte missa. Där kan det väl bara bli vinnare....eller??

kvällens vinnare....i snyggaste fotbollsdressarna.

Lifs damlag hade samma färger på min tid....inte utan att det väcker lite minnen.

Yeeees..... he did it!!!

Grattis Stefan!!!

Måste låta er få veta att min käre make klarade sitt första Maraton lopp galant....tid 4.27... att sen göra det i Thailandsvärme....30 grader är ännu starkare.

Yeeees.....

Otroligt, jag som nästan kände mig som Jip igår....lite deppig pga av att det då fortfarande inte löst sig med jobb.

Nu har det löst sig!!! Idag var hon på intervju igen och fick jobbet direkt....jag vet inte vem av oss som är gladast hon eller jag. Inte nog med att hon fick jobb hon fick goda vitsord också....jag är så glad för hennes skull och nu kan jag snart avsluta projekt Jip....bara en brakmiddag först och så får hon stå på egna ben.

Jip ringde mig när hon fått veta att hon fått jobbet och undrade om vi skulle äta lunch ihop...tyvärr kunde inte jag idag eftersom jag var på väg till flygplatsen för att åka till Phuket över helgen...ska vara kranskulla på söndag ;) Stefan ska springa sitt första maraton....tänk vilka ideer som kan dyka upp i huvudet på en 50 åring.

en helt vanlig torsdag

Torsdags eftermiddag betyder stickcafe eller kanske bara cafe....det är för varmt att sticka så det blir mest prat och det är ju minst lika viktigt.

Jag har i alla fall lärt både Nan och Ploy att virka mormorsrutor idag...får se hur länge det sitter. Själv var jag slöjdlärarens "trögaste" elev tror jag....fick stå framme vid katedern (självvalt), för så fort jag återvände till min bänk hade jag glömt hur man gjorde!

Sunvieng och Nam.....fast fotot är från ett tidigare tillfälle.

Sunvieng en ung kille som jag har berättat om tidigare....behövde nya sandaler.
Hans ena ben följer inte riktigt med, när han går. Så därför sliter han ut skor på nolltid...speciellt de billiga skor som han har råd med.
Moew undrade lite försiktigt om jag kunde tänka mig att bidra till ett par nya sandaler innan
jag åker till Sverige..... vilket jag inte kunde säga nej till. Förhoppningsvis köper han nu ett par som håller tills jag kommer tillbaka i augusti.



Fooom tittar alltid in på Baan Chivit Mai när han kommer hem från skolan på torsdagar....då han har mycket att berätta. Idag fick jag en inbjudan till en speciell lekdag på hans skola....tyvärr har jag redan åkt till Sverige när den går av stapeln, så jag ska kolla med H&K om de har möjlighet att gå dit. Foom ville också vara med och leka med de större barnen som också kommit tillbaka från sina skolor....speciellt bilen blev han förtjust i. Det är så roligt att se hur Foom lyckas med att hålla upp huvudet... även om det hittills bara är korta stunder. Också kul att se hur naturligt de friska barnen umgås med honom......hoppas det fortsätter så även när de blir äldre.

jag hann med att träffa Jip en kortis.....vi tog en dricka ihop. Jip har Jobbat i Annas snackshop några dagar mellan jobbintervjuer för ett redit jobb. Lite deppig var hon hade precis fått nej på ett jobb som hon gärna velat ha......det är bara att ta nya tag, i morgon har hon en ny intervju.

Vad kan jag göra mer än peppra henne????

An other bye, bye....

Nu är det dax för Kia att packa ihop sina prylar och flytta hem till Sverige igen. Och som alla vet så det hjälper det ju inte att deppa..... så iställetfirade vi, med skumpa och god mat på Rossanos. Firade att vi fått möjlighet att lära känna varandra under denna tid som vi har bott i Bangkok samtidigt. Trist bara att den tiden gått så snabbt.....men det gör det ju när man har trevligt.

/> På återseende, Kia.


/> Yvonne, Kia och Annika......syns knappt bakom alla glas!!!

Äkta vara....eller made in......

Det är inte många prylar i mitt hem som har något speciellt värde för mig...
och det är skönt. Går något i kras så sörjer jag inte det minsta utan kan faktiskt tycka att det är bra att det rensas ut lite ibland.

Men några saker har jag faktiskt som ändå betyder något speciellt....bland annat ett gammalt höganäs-krus som min mamma köpte för 1 kr när hon var i 15 års åldern. Detta krus har fått följa med mig på alla platser jag har bott och nu står det här på min köksbänk i Bangkok.
Höganäs krus är för mig....lika svenskt som en dalarhäst.

Så gissa om jag blev besviken när jag i lördags var ute för att handla.....fick se flera lastpallar med....ÄKTA HÖGANÄS-KRUS...på Sukhumvit soi 26 i Bangkok!!!
Där rök den illussionen om vad som är riktigt svenskt......snyft. Jag kommer inte att bli förvånad den dag jag hittar dalarhästar i China town.

Det är bara att inse....det finns inte mycket av det vi räknar som svensk tillverkat som fortfarande är det.



En nästan 60 årig kruka som luffar runt i världen....

Äkta Höganäs Krus.....made in Thailand. Rea 35 baht....knappt en tia.

Jip har fullt upp...

I tisdags kväll skickade jag ut ett mail och frågade om någon kunde hjälpa Jip att få ett job eller en praktikplats.

Svaren lät inte vänta på sig.....jag fick många positiva svar....nu kutar Jip runt på intervjuer både här och där. Självklart kommer hon troligen inte att få sitt drömjob på direkten....men varenda intervju är ju ett steg i positiv riktning.....en lärdom rikare.

Nu väntar jag på att hon ska dyka upp hemma hos mig och berätta hur det gick på dagens intervju.

Jodå det var en glad Jip som tittade in här, jobbet som hon var på intervju för idag var något hon verkligen hoppas på.....programmering bl a.

I fredags var hon på en intervju för ett gravvik på 4 månanader. Nu väntar hon svar från ytterligare en arbetsplats som sagt att de vill träffa henne.....

Jag är så glad att jag har så fantastiska vänner.....som ställer upp när man ber om hjälp. Med de rätta kontakterna kan man komma långt.

Nu håller vi tummarna för att jag ska få bjuda ut Jip och hennes familj på middag innan jag åker till Sverige på 7 veckors sommarlov.....jag ville göra det när hon var klar med utbildningen men Jip ville vänta tills hon får sitt första jobb.

Sill och nubbe.....

Ärligt talat så vet jag knappt hur man firar en svensk nationaldag.....tittar jag ut på balkongen så ser jag visserligen Dee och Görans svenska flagga vajande i vinden.....men den har ju hängt där sen vi flyttade in för snart 2 år sedan.

Inget firande alls i Bangkok idag, vad jag vet....känns faktiskt ganska trist. Men i morgon bjuder Ambasaden in till nationaldagsfirande på Oriental....

Jag passade på att åka ut till Chatuchak och handla på mig en del som jag fått önskemål om att ta med hem i sommar. Men det kändes som något saknades när jag kom hem....

det kändes det lite trist....att vara svenk en dag som denna... jag fick iallafall med familjen till Cafe Europa, där åt vi en trevlig svensk sill-tallrik och drack en liten rackare till tonerna från en jazztrubadur....så nu är jag på bättre humör.

När jag läst Susannas blogg så känner jag mig riktigt svensk igen, speciellt efter att jag och sonen har sjungit med i nationalsången för kung och fosterland.

Många som gillar att fynda....

En halvtimme innan vi skulle slå upp dörrarna till årets Loppis, var lokalen redan invaderad av köptokiga damer....men vi var bestämda. Ingen fick plocka til sig grejer innan klockan 9. Då fylldes lokalen snabbt och reastämningen infann sig..... alla sliter och drar i kläderna. På en timme var den stora ruschen över, men många går bara hem och lämnar det de köpt och kommer tillbaka efter mer.


Näns lilla dotter....gillade Eliza-hatten

Nat var överlycklig för alla kläder hon fick.....speciellt denna kavaj.

Riv och slit.....5 baht för barnkläder. Det som inte såldes idag kommer några av tjejerna att fortsätta sälja utanför BCM några kvällar i veckan. Idag fick vi in ca 4000 baht.....inte mycket kan man tycka men ett bra tillskott till verksamheten där.

Motorcykeltaxigubbarna är trogna kunder varje gång......de har upptäckt kvaliten på det som

kommer från falanger.

Tack alla som skänkt grejer och kakor.....vi bestämde oss för att inte sälja kakorna utan att bjuda alla som hjälpte till idag på fika.....mycket uppskattat.

det händer mycket nu.....

Nu känns det nästan som om det vore bättre om jag bodde nere i slummen....jag tycker jag är där nästan varje dag. Lämna grejer till Loppis....stickcafe....besök hos wasana....ställa i ordning inför morgondagens loppis hem och skriva lite blogg...ska hinna med ett avskedsparty om en stund också....och se till att inte gå hem som sista kvinna....måste vara pigg i morgon Loppis klockan 9.



Ploy har varit hos tandläkaren varje lördag ända sedan vi startade att hjälpa henne till ett fint leende.....nu har hon dragit ut 19!!! tänder och ska dra ut minst 6 till. Jag vill träffa tandläkaren och diskutera fortsättningen innan jag åker till Sverige.



huwa....även om han är liten, så ryser jag när jag ser en orm. En liten tjej kom och drog i mig och ville visa oss denna när vi var på väg hem igår.

Jag tyckte inte att jag hade fått in så mycket grejer till loppisen den här gången.
Men det räcker nog och blir över.....10-20 baht per plagg brukar vi ta, då har alla råd att handla. Lek alltiallo killen som altid är glad när han får hjälpa till.

cyklar, sparkskoters, bilar och trehjulingar...det mesta har redan gått åt, svårt att säga nej när man ser hur lyckliga barnen blir när det finns en chans att deras föräldrar kan ha råd att köpa.

Soi 18 - fina smycken

Yvonne, en god vän i Bangkok har gjort verklighet av sin ide....egen designade smycken. Hon blandar material som stenar, silver, pärlor, trä, siden och tovat..... till fantastiska smycken.

Än så länge har det bara varit vi i Bangkok som haft möjlighet att klä oss i Yvonnes
fina smycken....men nu finns det också en chans för er i Sverige att kunna handla hennes grejer bla i Göteborgstrakten. Håll utkik efter "SOI 18" om du vill ha något speciellt i sommar.

Söta som karameller......i liten linnepåse, allt är så genomtänkt och fint.

Gott och blandat

Långa halsband....

gårdagens outfit......vad tycks??

Svårt att välja......vill gärna ha alla.

Expatlivets plus och minus

Lunch på Lord Jims på på anrika hotel Oriental hör till de kulinariska höjdpunkterna i Bangkok.

Några gånger om året får man svälta sig några dagar innan man ska hit....för väl här då finns det inget som kan stoppa en....inte mig i alla fall.
En helt fantastisk buffe......här finns allt, nästan i alla fall....ostron har jag inga sett men det gör inte mig något......jag föredrar sashimi och annat sea food.

Anledning till att vi SWEor träffades för en lunch idag var att många svenska familjer nu snart flyttar från Bangkok. En del flyttar hem till Sverige och andra fortsätter till något annat land.

Likadant är det inför varje sommar.....det känns som alla ska flytta. Jag som har varit i Bangkok i 8,5 år nu har sett många familjer både komma och gå. Lika trist varje gång det är dax för någon att flytta vidare. Visst fortsätter man att hålla kontakt och träffas ett tag men det blir snart mer och mer sällan. Några kommer man att ha nära sig oavsett var i världen man flyttar och oavsett hur många år som går.....vänner för livet.

Tjusiga gamla Oriental Hotel

det finns säkert 60 - 70 olika desserter att välja mellan.....

ett tiotal smaskade jag nog i mig.

Annika, Barbro, Mia, Lena, Anna, Maria och Camilla
häften stannar kvar och hälften lämnar.....kommer att sakna dem.

Kia, jag, Ann-Britt och Yvonne.....2 åker och 2 blir kvar.
vad vi vet än så länge.....

fönsterbord på Lord Jims medutsikt över Chaopraya river

Jobb åt Jip....

Jip som nu mera kan titulera sig IT-ingenjör, har ännu inte fått något jobb. Förutsättningarna har ju inte varit de bästa de sista månaderna...... hon har sökt en hel del jobb men fortfarande inte lyckats med någon anställning. ...alla kräver tidigare erfarenheter....vilket hon inte har mer än den praktik hon skaffat gm skolan.

Idag skrev jag ihop ett brev till mina svenska väninnor här i Bangkok....nu hoppas jag att på så sätt få ut hennes CV till olika företag....och kanske, kanske kan hon åtminstone få möjlighet att få en praktikplats i väntan på att ett "riktigt" jobb ska dyka upp. Jag är inte rätt person att bedömma Jips kompetens men jag vet att om hon får chansen så kommer hon att visa vad hon går för.




Jip....mellan utbildning och jobb, men inte så länge till hoppas vi.