Påsk i repris

Eftersom "bloggerskan" har lite svårt att hitta
tid och inspiration till nya inlägg så kör jag ett av tipsen från "Hur man gör sin blogg mer populär".....var inte rädd för att länka till gamla inlägg från din egen blogg!

Här kommer repris på inlägget från påsken 2010

Lilla Pinky....överlycklig över jätteägget. 

Burma, Inle Lake

Jag måste ju avsluta vår Burma resa även här på bloggen. Vi kom ju tillbaka från beachen med flyg...men sen var det stop. Vi hade ingen lust att åka tillbaka in till Yangon utan var ivriga att se något nytt. Eftersom vi aldrig varit i Burma förut så har vi bara hört och läst vilka platser man ska se...Mandalay, Bagan och Inle lake. Vi kollade alla flygavgångar men allt var fullbokat...så vad återstod? Jo, vi tog bussen....och efter ca 12 timmar kom vi fram till Nyaungshwe som är belägen i nordvästra änden av Inle Lake med en förhoppning om att hinna med någon av de andra destinationerna senare. På lagom dåliga vägar vaggades vi till sömn så resan gick hur bra som helst. Väl framme började sökandet efter någonstans att bo, (visste ju inte att vi skulle hamna här ;). Efter 4 misslyckade försök lät vi taxichauffören hitta hotell åt oss och han lyckades....rent och snyggt men ingen aircon, det gjorde inte oss något eftersom det var "kallt" med thailänska mått mätt, Rum med eget badrum, inkl frukost för 3 personer....35 usd per natt, inget att pruta på, va!!

Inle Lake är en stor sjö 22 km lång och 11 km bred även om man spenderar en hel dag på sjön så hinner man nog bara med en liten del av allt som finns att se och besöka i och i närheten av sjön....flytande trädgårdar,  tempelområden och så självklart alla de fiskare som anväder en märklig teknik när de fiskar...stående i båten manöverera de åran med ena benet-foten medan de kastar ut nät....

Vår guide tog oss till mängder av ställen....en del intressanta som ett väveri som gjorde exlusivatyger av trådar från lotusblommor och gamla fina tempelområden(foton i sonens kamera) men också många

 för oss, hemska turistfällor....man måste vara bestämd mot guiden annars stannar de på de ställen de har provition från.

Andra dagen hyrde vi cyklar och tog oss runt på egen hand vilket passade oss bättre...då kommer man bort från det mest turistiska om man väljer rätt vägar ;)

Jag är så faschinerad över de burmesiska kvinnorna.... de balanserar allt på huvudet. Men jag kan inte minnas att jag såg en enda karl bära något på detta sätt.

Det fanns en stor marknad mitt i stan...dit många av bergsfolken kom för att sälja sina grödor och annat. En färg och doft prakt som jag aldrig mött förrut.

Bara sitta och titta på folk....är min favoritsysselsättning när jag kommer till nya platser. Vi spenderade mycket tid på ett lokalt tehus Thukha Caffee...där man sitter utmed gatan på små plastpallar som egentligen passar bättre till 5 åringar än oss storvuxna svenskar...man väljer vad man vill dricka men sen kommer brödet fram oavsett om man vill äta något eller ej och sen betalar man för så många man tagit....trevligt och riktigt goda bakverk 

Handrullade cigarrer och ett slags tobaksknyten som tuggas tillverkas precis överrallt...

Vi stannade kvar i Nyaungshwe resten av vår resa....gjorde inte mycket mer än läste våra böcker och flyttade oss mellan olika små resturanger, cyklade runt och bara följde livet i en småstad. 

Trots att vi inte planerat denna resa särskilt mycket....och det vi trodde skulle fungera gick inte att genomföra...som inrikesflyget tex...blev det ändå en otroligt bra resa...det var vi alla överrens om då vi hoppade på bussen på nyårsaftonskväll...och utan minsta spår av firande och raketer kom vi tryggt och säkert tillbaka till Yangon...vår sista dag tog vi in som daggäster på ett stort hotell i närheten till flyglatsen, innan det var dax att kliva på planet tillbaka till Bangkok.

Vår lugnaste jul och nyårshelg någonsin....

Chines New Year

Här i Thailand är det fullt upp med att hinna fira alla nya år....först det "riktiga" nyåret som vi firar över hela jorden....och så det Kinesiska Nyåret som nu går över i Getens år...och om några veckor kommer det Thailänska Nyåret som då blir år 2558 året enligt det Buddhistiska kalendern.

För oss som bor här går det inte att unvika någon av dessa högtider, om man inte gör som vi gjorde, åkte till Burma...men det är en annan story.
Så idag har det eldats låtsaspengar och andra symboliska pappers-kreationer som man tror att de döda kommer att få glädje av...säkert för egen räkning också. Överallt utmed gatorna står plåtburkar utplacerade där man samlas runt och tänder eld på sina gåvor....dignande bord står uppdukade både ute på gatorna och hemma hos folk...idag hälsade jag och Julia på hemma hos Wasana och där var det  också fint uppdukat, allt för att hedra sina avlidna släktingar.

I Wasanas hus är hyllan där foton och symboler över de hennes avlidna släktingar, mor, far och en broder, det viktigaste hon har i sitt hus...förutom Fon förstås. Att detta monument upptar halva rummet är inget bekymmer alls, utan istället det som alltid sköts noggrant. Idag är det extra fint...stora bordet är uppdukat....med diverse maträtter och frukt, samt guldkreationer som senare ska eldas upp. Fyra av Wasanas syskonbarn var på besök....alla fint uppklädda i rött, dagen till ära. 

 

Jag blev kontaktad av en australiensisk kvinna som designar smycken. Julia och jag har många likheter i sättet vi vill jobba för att hjälpa människor ut ur fattigdom. Hon har redan små team av tjejer från otroligt fattiga förhållanden både Kina och i Kambodia som nu får en bra lön genom att tillverka smycken....nu behöver hon någon som kan virka små påsar till hennes smycken, så därför kontaktade hon mig. Wasana var genast med på noterna och plockade fram flera av sina virkade alster för att visa vad hon kan....vi konstaterade att det är inte nog inte mycket som hon inte skulle klara att virka!

Lördags walk i Bangkok

Lördag i Bangkok....lätt blir det att man hamnar framför datorn eller tar en sväng in på något av shopping mall bara för att man ska göra något. Det är inte alltid det lockar att gå samma runda till Lumpini park, gå några varv och sen hem igen....Ibland vill jag hitta vägar jag aldrig tidigare gått, så i Stefan och jag snörade på oss riktiga skodon, nollade stegräknaren och knallade iväg....från Sukhumvit soi 8....ner på Soi 11 ända ner till Klong Sean Saep, tog till vänster följde kanalen tills vi hamnade på järnvägen nedanför expressway, vidare utmed Pethaburi rd, in genom Lai Nerts garage....till Tubtim Spirithouse...vidare ut på baksidan av hotellet...ner till Klong Sean  Seap igen och följde den tills vi hamnade vid piren vid Pratunam....där fortsatte vi utmed vägen vidare över korsningen ner i små smala gränder genom resturanger och marknader..sen "bakvägen" till Jim Thompson House på Rama I...sen följde vi vägen ända till Soi Nana...där vi tog en välförtjänt lunch....12 km hade vi då avverkat! 

Bra fortskaffninsmedel....klongbåtarna, används på samma sätt som buss. Största fördelarna är väl att det aldrig är traffic jam!

rakt in i någons hem....kändes det som vi gick ibland. Jag är glad att jag kan prata lite thai för vi var tvungna att fråga om vi verkligen var på rätt väg flera gånger.

upp på järnvägen....ett annat av de sk slumområden man ser  ofta från motorvägarna

Jag tror en skolklass har haft sin art-lesson här på gåbron....väldigt färglatt på sina ställen. Det fungerar bra att gå närmast vattnet för det mesta men det är också en del sträckor då man måste hitta egna lösningar på vägar, det var mer än en gång som man fick känslan...."får vi verkligen gå här?"

Vi höll oss nära klongen och hittade en liten stig som ledde oss in till ett stort garage....jag kände igen mig för jag har hälsat på hos tubtim flera gånger tidigare

Ska man ställa in sig hos en kvinnlig ande så gäller det att se till så smaker och färger blir rätt, undrar vilken önskan donatorn till dessa sötsaker hade....att "träffa drömprinsen på alla hjärtans dag"

många och trånga var de små gränder vi betade av....intressanta hantverkare finns där man minst anade det....ett otroligt jobb bakom de fina guldglänsande tavlor som hängde från golv till tak i denna lilla atelje. Vet knappast om jag skulle hitta tillbaka dit igen....

Burma Ngapali Beach

På julafton flög vi från Yangon till Thandwee Airport,och Ngapali Beach, där vi spenderade 3 nätter. Eftersom reseplanering inte är familjen Jonassons starkaste sida så fixade vi allt under resans gång...flygbiljetter till kusten var inga problem...men när vi senare ville fortsätta vår resa upp till Bagan så visade det sig att alla flyg går tillbaka till Yangon. Man kan flyga Yangon-Inle Lake-Mandala-Bagan-Ngapali men inte "omvänt"...det fick oss att förstå att vi kanske skulle sparat Ngapali till sista delen av vår resa.

Efter 13 år i Thailand är vi helt mättade på sol och bad...vilket märks tydligt i min kamera. Ngapalis strand var fantastisk och vattnet alldeles blågrönt...men efter några dopp så är vi nöjdast om vi hittar ett bord i skuggan där vi kan läsa och spela kort ;)

Vi bodde på 2 ganska enkla men ändå trevliga resorter...Lin Thar Oo Lodge och Rivertop. Priserna ligger lite över vad man betalar för samma standard här i Thailand.
Vad vi förvånades över var att allt var fullbokat men vi såg knappast några turister på stranden. Jag har hört att Ngapali Beach har blivit hårt exploaterat och många hotell har byggts på stranden. Det kände inte alls så....det knappast några människor alls på stranden, väldigt få solsängar och parasoller...detta var ändå under riktig högsäsong. Kan det vara så att idag måste folk ha tillgång till pool när de semestrar, de vill helt enkelt inte bada i havet? så är min tolkning iaf

mig gör det inget att jag slipper trängas med andra turister....

På väg till jobbet....

efter flera kilometers promenad på en nästan öde beach kom jag fram till fiskebyn Gyeik Taw...där alla har sitt levebröd inom fiskeriet....hela stranden var en torkplats för småfisk som bars upp från båtarna i stora baljor som starak kvinnor bar på ok mellan sig.

på väg ut till båtarna för att hämta mer fisk....

 Först läggs ett lager halm och sen det blå duken....fisken kastas ut och får ligga och torka över dagen....Alla kvinnor som jobbar på stranden har målat sina ansikten....dels för att skydda sig mot solen men också för att förhöja sin skönhet.

Lutfisk på gång....långa rader av "långa" låg uppradade på stora trädställningar ute på stranden

 Lontha,  en större fiskeby som Hugo och jag stannade till på när vi var ute och turistade

För en 15 åring är det väl inte alltid så kul att hänga med mamma och pappa....och det begär vi inte heller. ett bra sätt att få med Hugo på det vi gillar, är att låta honom köra motorcykel

                                   Julaftonskväll på Ngapali Beach....

nästa etapp på vår resa blir Inle Lake....

Bangkok Tree House by Bangkok Viking Wheelers

I morse Stefan och jag iväg med Viking Wheelers för att ta oss över till andra sidan floden och cykla några mil i Bang Krachao området. Ungefär en gång i månaden organiserar V.W en cykelrunda  ihop och ganska ofta blir det i detta område. Vem som helst kan följa med bara man har någorlunda cykelvana. Rundorna brukar vara 25-35 km...så det är lagom jobbigt. Inte en enda uppförsbacke....på hela etappen.

Dagens runda....start vid Port Authority, (hamnen) i Klong Toey och sen lastade vi i våra cyklar i en  long tail boat som körde oss till andra sidan  floden.

Idag var vi 9 cyklister....mest danskar några svenskar och thailänska. Området Bang Krachao är som gjort för bra cykling....med cykelvänliga broar och knappast någon trafik. 

Vi cyklade i ett område som tidigare var outforskat av de flesta av oss....målet var att stanna till för en vätskepaus på Bangkok Tree House....ett ställe som jag aldrig tidigare hört talas om. Ett Eco vänligt hotel och en resturang som bara serverar mat gjord på organiska råvaror. De har ett stort miljö "tänk"....både då det gäller boende, resturang och annat. Bla så städar man upp stora mängder skräp i Chao Phraya floden vilket man kan läsa om på deras hemsida.  Det är något man önskar att fler gjorde ....området vid hamnen är helt täckt av skäp som flyter omkring....så sorgligt.

Bangkok Tree House måste vara det ultimata stället att checka in på om man behöver en helgs lugn och ro....så nära storstadsmyller men så otroligt tyst och fridfullt. Ett ställe att ladda batterierna på tror jag....Kolla deras hemsida här

Har man ingen egen cykel så kan man hyra en vid piren....100 baht per dag.

För snart ett år sedan var vi ett annat litet gäng som hyrde cyklar och cirklade runt på egen hand  läs detta inlägg

Bangkok's bästa karta

.....måste vara Nancy Chandler's Map....men första gången jag såg den kunde jag inte förstå hur någon kunde följa en så "pluttrig" karta. Handskriven text och mycket färger i en enda röra....men när man väl fått lite tid på sig att se hur den är uppbyggd så är den tusen gånger bättre än någon annan Bangkok karta!

Det har gått hela 40 år sedan Nancy ritade ihop sin första karta över Bangkok... fredags var det jubileumsfest...då släpptes den 27:e utgåvan av denna fantastiska karta/guidebok. Sen många år tillbaka är det dottern Nima som har det största ansvaret för att allt stämmer...nya ställen tillkommer och gamla plockas bort. Nancy bor numera huvudelen av året i US. Då 1974 var det nog ingen och kanske minst de själva kunde ana om att denna karta skulle bli en sådan succe.

Idag har också Chiang Mai och Hanoi fått sina egna Nancy Chandler kartor.

Allt har sin färg...shopping malls rosa, utomhus marknader lila färg, och mängder av intressanta tips hittar man överallt på kartan...China Town, Chatuchak, Khosan Road och Sukhumvit kan man se uppförstorat format.

Nancy signerar mina kartor...jag köpte många för de har en viss förmåga att att aldrig komma tillbaka när man lånar ut...men det bjuder jag så gärna på!

var får man då tag på Nancy Chandler's  karta?...alla Asia Book Store, på flygplatsen, Chatuchak och på många andra ställen...köp en nästa gång du är i Bangkok, sen kan du rama in den och hänga den på väggen....för det är verkligen ett konstverk!
Vill du veta mer om hur allt startade läs här

Burma Yangon

En resa till Burma el Myanmar har länge funnits på min lista över "platser att se innan jag dör".
Så vi bestämde oss för att skippa det där med jul och nyårsfirande och ge oss iväg på en riktig "backpacker resa". Vi reste med bara varsin liten ryggsäck, vilket var otroligt skönt. Framför allt att upptäcka att man inte mycket behöver. Trots att jag har rest en hel del och borde ha lärt mig att man måste förboka både flyg och hotel så blev det ändå inte så. Jag tror alltid att det ska fixa sig ändå och det gör det ju oftast också...och även om det inte blev precis som som vi tänkt så blev det en fantastisk och oförglömlig resa i alla fall....

 De två första nätterna bodde vi i Yangoon...på ett trevligt och bra litet hotel som låg Downtown.

Från fönstret kunde man speja ner på gubbarna som satt på gatan och drack te dagen lång....nästan varje gathörn hade en liten servering med låga bord och små plastpallar....

En munk ska ut och resa...

...och några av de otroliga mängder av böcker som trängdes i hyllorna på alla de bokstånd och små butiker utmed 37e gatan.

 Budda får nya kläder....

 Hugo i kjol.....inga skor elller strumpor var tillåtna inom tempelområdet

Burmeserna har uppmanats rensa sin egna smyckeskrin och donera allt till templet....

Att resa i Asien utan att besöka några tempel går nog knappast.... Shwedagon Paya är det mest heliga plats i Yangon, Denna enorma stupan är 325 ft hög och syns från hela staden, runt om ligger 64 mindre stupor. Vår guide gav oss en ingående redovisning om hur vilka enorma mängder av guld och ädelstenar som har använts till att smycka den och resten av tempelområdet. Vart 5 år,vilket inföll just när vi var där) får hela Stupan ett nytt guldskick, det går åt ton av guld....donationerna är enorma bla kunde man se alla de smycken och ädelstenar som burmeserna uppmanats att skänka....nu hänger de uppe i toppen tillsammans med den 76 carats diamant som pryder toppen och 5448 andra diamanter och sådär en 2300  rubiner!! Jag blev mer och mer frusterad av att höra om all rikedom som skulle kunna användas till att bygga upp landet istället för att dingla runt i toppen på en Stupa! detta var i guldigaste laget för mig....

Vårt hotell låg bara några hundra meter från en populär gata med mängder av ute resturanger som serverade grillspett av olika de slag och naturligtvis Myanmar öl. Det gällde att komma tidigt om man ville ha ett bord...

Ett annat ställe som jag gärna rekomenderar är Link Age som är en liten resturang kombinerad med galleri...vilket drivs av ungdomar som plockats upp från gatan och här får en bra utbildning. Det tog lång tid att få in maten men den var värd att vänta på....testa Tea Leave sallad....så gott!!

sen tog vi flyget ut till kusten.....forts. följer

Nyårslöfte...blogga mera

har ni gjort några nyårslöften? Inte jag heller först....men så pratade min man jag om vad vi tycker att den andre ska göra för att 2015 ska bli ett bra år....hans båda önskningar till mig för att han tror att jag kommer att må bra av det var :

1. fortsätt att yoga och gör det mer regelbundet. ( mitt humör bli jämnare och jag är mindre ilsken ...det har vi ju alla glädje av  :)

2. Börja blogga igen!  jag mår bra när jag vet att det jag berättar om faktiskt berör en och annan, och jag tänker på alla de människor jag har lärt känna genom min blogg. Fantastiska möten har det blivit. Jag har insett att man behöver inte skriva om stora världsproblem eller vara mode expert....det räcker med "det lilla"

 

Nu får vi se hur länge mina nyårslöften håller...men jag lovar att försöka i alla fall.

undrar vilka tips på löften jag gav min man .... ut och spring....börja golfa igen, meditera mera ;) haha...jo, det är faktiskt sant!

Häng med på vår Burmaresa....med början nästa inlägg!

Bloggen har flyttat

Denna blogg ligger i vila ett tag.....jag blogger vidare om mina projekt på Hang On Hangers hemsida.


                                 Välkommen dit du också!
                                             Annika